10

CNN om organisationen som skildrades i vår dokumentär. En syrisk mor vars barn opererades i Wolfsonsjukhuset i Holon nära Tel Aviv.
Kul att återse gamla bekanta ansikten som Dr Sion Houri.
[Tipstack T.K.]

8

Att följa debatten om Omar Mustafa har varit… ehum, intressant (eufemism för ”jag har varit i konstant facepalm-läge senaste veckan”).
Att valet av Omar skapade medievågor och slutligen ledde till han fick avgå var bra och initialt hoppingivande. Tyvärr skedde det hela på fel sätt, vilket gör att hans avgång tyvärr inte har kunnat förändra min generellt negativa syn på svensk media eller politiker.

Bästa exemplet var ju Monica Gunnes ack så märkliga text. (Sanna Rayman skriver bra om den.)
Det är så typiskt, antingen så ignorerar man islamism och när man väl gör nåt eller skriver så gör man det på fel sätt och gör självmål. Sannas exempel om Eduardo Grutzky skrev jag om för två år sedan. All information som Gunne behövde för att puckla på Omar, utan att kraschlanda med nyllet före, har varit tillgänglig på Newsmill i över 700 dagar.

För x år sedan behövde man bara lyssna på de här typerna, Mustafa, Kharraki etc, med hjärnan på ON-läge. NU behöver bara öppna sina jävla ögon och ta sig tid att göra lite – bara lite – research. Googla en liten stund.
Som tur är finns det några få vettiga journalister med koll, som Sanna, så slipper jag implodera av frustration på andra sidan jordklotet, över att solklara och tillgängliga argument som behöver framföras inte framförs. (Se även Stafen Olsson som gör det som Aftonbladetjournalister borde ha gjort.)
Det är SÅ enkelt att platta till de här människorna totalt, och visa på deras totala olämplighet i svensk politik eller debatt, enbart genom att följa dem, ta sakerna de öppet sagt och skrivit och bemöta det med sunt jävla förnuft, baserat på vissa principer som inte kan och får överges. Senaste veckan har det kliat våldsamt i mina fingrar kan jag säga, tyvärr har jag inte tid och möjlighet att ge mig in i den här fajten.

• En av mina ”favoriter” Fatima Doubakil deltog i senaste SVT Debatt, medan både Bahare Andersson och Sara Mohamed blev avpoletterade.

Bahare på sin FB:

/…/ I morse blev jag uppringd av SvT som gärna ville att jag ska under parollen ”troende muslimsk feminist” delta i debatt ikväll. Jag har efter övervägande tackat jag på rätt så kort varsel. Jag omdisponerade mitt schema för att kunna delta. Det intressanta är att efter allt stök så ringde en person från debatt programmet kort innan jag ska ge mig i väg och be om ursäkt och säger att de tar tillbaka inbjudan. Anledningen var tydligen att en del av ”debattörerna” vägrade att debattera med mig som muslim. Det verkar tydligt att islamisterna kan diktera villkoren för ett debatt program. Så kära vänner detta var ett riktigt lågvattenmärke och en skandal på högsta nivå. Så kan det bli i dubbel moralens Sverige.Tack för mig

Intressant. Senaste (typ 3) gångerna då SVT Debatt ringde mig tackade jag nej för att ”ni envisas med att bjuda in muppar som Fatima Doubakil och Kitimbwa Sabuni, personer vars närvaro drar ner nivån på viktiga debatter om angelägna ämnen. Jag ser ingen poäng med att vara en del av det”.
Och när de ringde igen ändå så sa jag varje gång: ”Det finns andra som ni kan bjuda in istället; Bahare Andersson, Sara Mohamed, Eduardo Grutzky, Pernilla Ouis, m fl.”
Uppenbarligen gick det budskapet inte in.

Sara Mohamed på sin FB:

/…/ I måndags ringde SVT-Debatt och frågade om jag är intresserad av att medverka vid SVT-Debatt om Omar Mustafa på torsdag.
Då svarade jag så här: Med tanke på att jag har blivit dålig bemött av ert program tidigare är jag inte så pigg på att medverka men samtidigt brinner jag för frågan om hedersrelaterat våld, om politisk islams syn på kvinnor.
Om jag ska medverka har jag ett villkor: Att ni inte får ringa mig i sista minuten och avbokar min medverkan. Det har hänt innan trots omplanering av mina andra planer.
Ja hon lovade mig absolut att de ska göra så men hon återkommer så fort de har kontaktat andra och bestämt sig om konceptet och då bestämmer de även om vilka ska få vara med. Men hon lovar inget nu. Ok jag förstår svarade jag.
De ringde inte tillbaka förrän igår och frågade igen om jag har fortfarande behållit kvällen till de eller inte? /…/ Ja svarade jag, jag har behållit tiden för er och kan medverka men först måste jag få höra om 1- vilka som medverkar 2- Hur upplägget kommer att se ut 3- Vilka frågor kommer ni att ställa 4- Och hur mycket utrymmer kommer jag att få.
Hon tackade och frågade mig snälla vi har inte lyckats få ihop upplägget för att vi har inte fått ihop tillräckligt med bra personer än (jag rekommenderade även att de skulle ta kontakt med Bahare Andersson, Carina Hägg Eduardo Grutzky med mfl…)
kan jag få ringa dig imorgon kl 10:00 då har vi ett möte,(idag alltså) då tar vi beslutet om du ska vara med och jag lovar dig att ringa tillbaka till dig DIREKT efter vårt möte? Ok sa jag.
KL är 20:50 nu och programmet börjar om någon timme i Göteborg och de har inte ringt än!
Ska jag räkna detta som bara respektlös hantering och bemötande av SVT-Debatt eller är det också feghet/inställning att inte låta mina åsikter höras i denna viktiga fråga?
Vad tycker ni?
(Ironiskt vill jag även fråga ska jag hota de med den populära vidriga retoriken Islamofober mot mig med mitt efternamn Mohammad så fort det handlar om politisk islams kvinnosyn, synen på HBTQ och antisemitism? Då kanske hela media kåren springer för att be om ursäkt och höra vad har jag att säga i denna fråga?
Jag skulle kanske ställa Stefan Olssons relevanta frågor om Omar Mustafa och andra politiskt islams representanters kamp MOT kampen mot hedersrelaterat våld och mord: http://stefanolsson.nu/2013/04/18/nagra-saker-som-omar-mustafa-verkligen-har-glomt/

6

Jag respekterar Jonas H Khemiri. Har gillat honom ända sen vi föreläste på samma ställe (Telefonplans bibliotek tror jag) 2005. En genuint bra kille och duktig som fan.
Men det var nåt som störde mig med hans brev till Ask och hur alla älskade den. Den var välskriven o berörde mig, men det var nånting ändå. Nånting saknades.

Nu sätter Jasenko Selimovic fingret exakt på vad det var som var fel. Detta är årets svenska text och borde läsas av varenda kotte i Svedala, så sprid!

PS. Jasenkos beskrivning av Ozan Sunars (ytterligare en klockren snubbe som jag gillat länge) hem påminner mig om varför jag älskar det mångkulturella, detta ord som har förstörts och befläckats så hårt senaste åren av välmenande kretiner [syftar inte på Jonas nu].
Plötsligt är jag sjukt nöjd över att ha röstat på Fp i senaste valet.

5

En beryktad tidningsrubrik, en diplomat med ett mörkt förflutet, en osedd sida av Irans ”andlige ledare” Ali Khâmenei, en skorpion och en groda, självmord och avföring, ödets märkliga vändningar,  och (iranska) vänsterns naivitet gällande islamism; Hur allt detta hänger ihop får du reda på om du kollar in senaste numret [#2 2013] av Magasinet Neo som borde vara ute vid det här laget.
Fick in texten i februari.

1

En bok om vedhuggning är storsäljare. Och vad händer? Ämnet kopplas ihop med ”grumliga politiska ströningar i tiden” och plötsligt dras genus och integration in i det hela.
–This is madness.
–Madness? This is SWEDEN!

Några bedömare pekar på att framgången för hans bok kan hänga samman med grumliga politiska strömningar i tiden. Vedhuggning är ju en utpräglad manlig syssla och vednostalgin går tillbaka till gamla urnordiska seder.

Mm, och i MÖ och resten av världen eldade man aldrig ved utan hoppade direkt till kärnkraft.

- Boken har maskulin prägel, man kan säga att den befäster ett gammalt könsrollsmönster. Men den framhäver en mjuk maskulinitet, att man gör något för familjen, säger Lars Mytting.

- Ved är inte bara ett nordiskt ämne. Nästan alla länder har starka vedtraditioner. Alla bergstrakter i Asien och över hela Afrika, säger han.

Jonas Engman, etnolog på Nordiska museet, anser att det ”inte är oproblematiskt att det skapas bastioner som står i strid med ideal om jämställdhet och integration”.
/…/
- Frågan är vem som kan identifiera sig med symbolerna. Det här är nordisk ved, det är grejen. Vi tror att vi vill släppa in alla och bli jämställda, men jag är övertygad om att det finns djupa konservativa värderingar som vi inte vill se, säger han.

Istället för att se ved/eld som en djupt rotad del av vår gemensamma mänskliga bakgrund och historia så ser man ämnet som något purnordiskt och blir ängslig och nervös.
Jag vågar gissa på att svartskallarna kan hantera att en bok om ved blir storsäljare utan att skita på sig och se det som ett olycksbådande svart moln.
Däremot kanske en ”liten detalj” som att polisen, innanför landets gränser, kan stoppa medborgare som levt här i årtionden (Hur kan det INTE bli rasprofilering i slutändan, hur ofta misstänker du nån som ser ut att heta ”Björn” el. dyl. för att vistas illegalt i landet?) och det faktum att vår justitieminister Beatrice ”Tant Gredelin” Ask inte ser några problem med det, det kanske väcker en stilla ”WTF?” inombords?
—————-

Tillägg: Och på tal om det sistnämnda läste jag idag en Facebook-status av Ala Riani, en svenskkurdisk kompis, vilket fick mig att nicka av förståelse och déjà vu-känsla:
[Mina fetmarkeringar]

Jag kommer hem på besök om några veckor. Men det gör ont i magen och jag vet inte om jag vill. Vart är Sverige på väg… Poliser som stoppar enbart på utseende. En DN-artikel till vår justitieminister som får mig att gråta. Det gör ont. Jag känner igen mig. Samtidigt är turkiska presidenten inbjuden till Stockholms universitet. Iranska ambassaden är gäster. Vetenskapens värld öppnar sina dörrar för despoter. Svensk-kurdiska studenter som vill protestera fredligt motas bort av polisen. Polisen igen. Plötsligt känns nya lilla stapplande demokratin Kurdistan tryggare, rättvisare, kärleksfullare. Kanske stannar jag här.

Jag läser det igen: Iranska ambassaden gäster på Sthlms Universitet. Wow. Minnet är kort.

Jag ska tillägga att jag personligen är tveksam om kurdisk polis är rättvisare, proffsigare och mer juste än den svenska. Och det är klart att en kurd som är en del av det kurdiska majoritetssamhället är nöjd med kurdisk polis. Den viktiga faktorn här är dock skillnaderna i historia och förutsättningar dessa länder emellan. För en svenskkurd som Ala, som på nära håll sett bägge länder, borde svensk polis vara tåglängder bättre och mer imponerande än den kurdiska: Utan tvekan. Inget snack. Årtionden av försprång inom demokratisering och århundraden av försprång inom statsuppbyggnad borde märkas bättre och vara mer avgörande.

Om det visar sig att kurdiska politiker skakat tass med iranska diton så skulle jag inte surna eftersom Kurdistan är klämd mellan ”a rock and a hard place”. Regionen är landlocked, saknar hamnar och dess luftrum angränsar till grannar som man haft, shall we say, ”komplicerad” relation med. Kurder har ett uttryck om sig själva: ”No friends but the mountains”. Den framtida överlevnaden hänger på att man ibland är pragmatisk och spelar korten man har fått i handen. Ibland får man skaka tass med tveksamma individer för att det saknas renare händer att skaka.
Men hur Sthlms Universitet behöver vara pragmatisk och ha iranska ambassaden som gäster, det lyckas jag inte riktigt se.

.

Tillägg 4 mars: Jag är överväldigad och rörd över alla era fina, stödjande och förstående reaktioner. Det värmer. Tack! NI är och förblir mina landsmän. ♥

———
Det har gått ett par dagar sedan jag skrev om Hamza Sodagars besök (vilket enligt den gästade ungdomsföreningen var hans tredje besök). De enda som har ansett händelsen vara intressant har varit Avpixlat, Motargument och Humanistbloggen.
Förhållandet mellan dessa aktörer är f.ö. väldigt tydlig när jag kollar på hänvisningarna till bloggen/inlägget:

Så aktören jag har att tacka för att ha spridit denna (enligt mig) viktiga nyhet bäst är ett gäng som jag har mina egna invändningar mot.

Jag inser med all önskvärd tydlighet att jag slösar energi och tid. Så jag struntar i detta nu och avsäger mig journalisttiteln. Sverige är inte ett land att vara journalist i. (Sedan 2009-10 har jag inte känt att jag har kunnat skriva fritt och som jag velat.)

Jag avsäger mig också Sverige. Jag kom till Sverige 7 februari 1987 så det var 26-årsjubileum nyligen. Tack för de åren, men det är dags att avluta den epoken.
Jag vill inte vara landsman med en befolkning vars majoritet (eller tillräckligt stora minoritet) är fega och helt enkelt inte inser sitt eget bästa. Jag vill inte bo i ett land vars politiker, media och organisationer jag allt oftare har börjat känna ofrivillig förakt för. Stannar jag inte i Kurre så blir det USA.

Det blir en till text i nästa nr av Neo (slutet av mars) då jag skickade in den för ett par veckor sedan.

Bloggen (vars inlägg kommer bli sporadiska när jag prioriterar det ”vanliga” livet utanför journalistik/skrivande/religionstjafs) kommer i framtiden fokusera på andra ämnen som ligger mig varmt om hjärtat; vetenskap, ekologi och djurrätt. (Det blir inget mer om Iran heller; Om jag har tappat hoppet om Sverige, vad ska jag då anse om Iran?)

Oh btw, 100 spänn på att SD får en jordskredsseger 2014. När så sker kommer det inte ha berott på deras partiledningens klokhet eller kompetens, utan på politikernas, medias, kulturrelativisternas, vänsterns, selektiv-feministernas och ”antirasisternas” inkompetens som ledde till att de serverade bollen på ett silverfat på SD:s planhalva och lät dem äga vissa ämnen.

Y’all have fun.

PS. Jag låter kanske bitter, men det är isf efterspåret från 2009–2012. Faktum är att jag är lättad; en flerårig tyngd har lyfts från mina axlar.

Hatpredikant på Imam Ali-moskén III

I detta inlägg kommer jag samla reaktionerna på Sodagars Sverigebesök.

• Avpixlat

• Humanistbloggen

• Motargument

Det faktum att så pass olika aktörer som Avpixlat och Motargument skriver om detta anser jag visa på att incidenten står över den sedvanliga integrationsdebatten, med pro-SD och anti-SD i var sin skyttegrav. Sodagars besök är något som människor med diametralt motsatta politiska uppfattningar tycker (bör tycka) är oacceptabelt.

Torbjörn Jerlerup skriver:
[Mina fetmarkeringar]

Om någon känd internationell antisemitisk och starkt homofobisk föreläsare hade kommit till Sverige och pratat om hur bra Hitler var och hur mycket man bör fira Hitlers maktövertagande 1933 hade många blivit upprörda. Det är givetvis lika vidrigt att prisa Iranska revolutionen /…/

Regimen i Iran är faktiskt en diktatur som kan jämföras med nazismen. En av de mest vidriga diktaturerna under 1900-talet.

Man kan i detta fallet inte skylla på att personen pratade ett språk som man inte förstår. Han föreläser på engelska och varje tal /…/ som jag sett honom hålla innehåller sådant som jag refererar till ovan.

Hatpredikant på Imam Ali-moskén II

Nu, lite tankar kring förra inlägget om Hamza Sodagars föreläsning för al-Hadi ungdomsförening som är kopplad till Imam Ali islamiska center i Järfälla. (al-Hadi förening deltog även i detta antisemitiska event.)
[Stort tipstack till L.T.]

Jag fick tipset den 25. Av någon anledning fick jag för mig att föreläsningarna var i mars. Var i full färd med att fixa någon som kunde gå dit och filma eländet när jag på kvällen den 26 insåg: ”Men skiten är ju IDAG!”
Nåväl.

Shaykh Hamza Sodagar is an American scholar raised in Washington, DC. He currently resides in Qum, Iran and has been studying for over fourteen years, specializing in Islamic Law and Principles of Islamic Jurisprudence as well as Islamic Philosophy. … Over the years, Shaykh Sodagar has travelled to many places around the globe to speak on matters concerning the Muslim community. As a result, he is deemed a role model by young Muslims all around the world. [källa]

Nämnandet av ”Qom” gör att man kan kallt räkna med att killen är Islamiska Republikens förlängda arm med missionen att sprida shiitisk islamistpropaganda utomlands. Men jag var ändå inte beredd på den otroliga nivån av dynga som den här mannen sprider. Här är klippen som jag beskriver i min artikel. Watch and weep:

Del 1 (Han inleder med en bön på arabiska, men stäng inte av, hela talet [och andra klipp på Youtube och Shiatv] är på engelska)

Del2

Del 3

Ironiskt! Versen om hur gud grillar en i helvetet känner jag igen som 4:56 utan att Hamza nämner numret. Jag skrev om den 2007 i Aftonbladet. (Oh the sweet memories )
När jag före publicering diskuterade versen med Helena Benaouda, ordf. i Sveriges Muslimska Råd, ansåg hon den vara tecken på vetenskapliga tecken i koranen!
Och efter publicering fick jag mejl från Mahmoud Aldebe, ordf. i Sveriges Muslimska Förbund, som var upprörd över att jag ”misstolkade” versen, eftersom versen efter beskrev hur fint de troende blev behandlade i livet efter detta!

Ovannämnda föreläsning hölls 7 Ramadhan [17 aug] 2010 för SYG, Saba Youth Group, ungdomsavdelningen av Saba Islamic Center i San Jose, USA. (Fler klipp finns på Shia-TV, en del presenterade av Yaseen Educational Foundation. Ni läsare som bor i USA får gärna gräva lite om dessa organisationer och röra upp lite damm.)

I detta klipp från Khomeinikonferensen (!) i London (!!) 2012 öser Hamza Sodagar lovord över Irans forne och nuvarande diktatorer.

Jag vill inte veta vad Imam Ali islamiska center har att säga till sitt försvar. Det lär väl bli det vanliga: ”Vi visste inte.” (Struntprat. Jag hade aldrig hört den här killens namn och efter fem minuters googlande fick jag bevis för att han är olämplig att föreläsa för svenska ungdomar.)
Eller så säger de: ”Föreläsaren sa inget kontroversiellt hos oss. (Well, om jag bevisligen, på film, har sett en varg tugga i sig kött och ben så blir den inte vegetarian bara för att den just idag, framför mig, lapar i sig mjölk.)

Nej, jag sätter min förhoppning på att Järfällas kommun och lokalpolitiker tittar närmare på detta.

Låt mig förklara varför Hamzas besök får mitt blod att koka: Den här typen av värderingar har övertagit Iran och gjort att jag inte kan bo i mitt födelseland. De har lett till att miljoner av mina landsmän lever i exil eller har fängslats, torterats eller avrättats.
I Iran kan ingen öppet kritisera islam eller propagera för andra ideologier. Sunnimuslimer är begränsade, så ni kan ju ana läget för alla andra religioner eller gudlösa ateister.

Så varför i hela helsicke ska den regimens kretiner propagera i Sverige, England eller USA?
Jag vet, yttrandefrihet. Och det är ju bra.
Men jag undrar ändå: Vi iranier har flytt och lämnat över vårt land till dessa galningar. Vårt land har varit islamiskt i århundraden. Att vända på sekler av kulturimperialism låter sig inte göras hur lätt som helst.
Men Väst är historiskt sett inte islamiskt. Varför kan de inte nöja sig med det territorium de har? Kontrollerar de inte redan tillräckligt många själar? Måste de börja pilla på våra tillflyktsländer också?
Om jag inte kan prata om min fredliga ideologi där, utan att hängas i närmsta lyftkran, varför ska de här svinen fritt få propagera för sin hatiska ideologi här?

Varför ska de få nyttja ett system som de avskyr och önskar få bort från världen?
Det var när Khomeini kom till Frankrike på 70-talet som han kunde effektivare och i lugn och ro nå ut med sitt budskap.[1][2][3]
Tacken återgäldade han genom att senare, i samma land, låta lönnmörda en fredlig motståndare (som ironiskt nog hade på 40-talet frivilligt tagit till vapen för att försvara Frankrike mot nazister)!

När en MUF-politiker skriver en olämplig Facebookstatus så blir det stor nyhet överallt och politiker på bägge sidor reagerar. Vad sägs om en proportionerlig reaktion på att en blodig diktaturs propagandist – någon som inte anser stening vara en ”big deal”, som FLINAR när han pratar om bestraffning av bögar och som anser halshuggning vara ”easy” – föreläser för svenska ungdomar?!!

PS. En av tidningarna som jag skickade texten till tackade nej ”eftersom detta är något som redan har ägt rum och dessutom i Järfälla”. (Detta är inte en Stockholmstidning.)

Det roliga var att detta var den 27, dagen för Hamzas tredje och sista föreläsning. Det är fan vad nyheter kallnar fort i det här landet!
Sen kollade jag på klockan [17.45] och insåg att hans föreläsning var 18.30. Sen insåg jag att jag är i en annan tidszon så i Sverige var det 15.45.

Nu menade iofs redaktören att texten inte skulle komma ut förrän tidigast fredag, men jag vet inte… Prova att läsa artikeln i helgen och säg om händelsen plötsligt känns helt ointressant.

Det största argumentet för redaktören var dock den lokala faktorn, men idag Järfälla, imorgon Göteborg, Malmö eller Uppsala. Grundproblemet berör ju hela landet. När en sån person sprider sitt gift bland ungdomar tycker iaf jag att det känns relevant, oavsett om det sker i Höör eller Haparanda. (Om lokala faktorn är så avgörande borde jag alltså fullkomligt skita i vad som händer i Sverige med argumentet att jag befinner mig i Kurdistan?!)

Det som oroar mig är att en sån sak händer och inga lärare, journalister, politiker, organisationer – INGEN – hade vetat om det om det inte hade varit för privatpersonen som tipsade mig. [Tack igen L.T.] Vilket får mig att undra vilka fler saker som sker utan att vi får reda på det. Speaking of which…

Hatpredikant på Imam Ali-moskén

Den här skickade jag till sex st tidningar igår. Tre svarade inte. En tackade nej. Två var intresserade men hade ont om utrymme och skulle återkomma. Då jag inte har hört fr dem än kör jag texten här.

Hade jag vetat att den inte skulle bli publicerad hade jag skrivit den annorlunda; Nu är den till större delen beskrivning av ett klipp. Annars hade jag bara lagt upp klippet och istället skrivit mer om varför den gör mig förbannad. Nåväl, det får bli i nästa inlägg.
—————

Det har hänt igen. Ett islamiskt center i Sverige har bjudit in en ”lärd”.  Ta fram block och penna och pricka av: Lovordas han av arrangören? Ja.
Säger han sjuka saker på Youtube? Ja.

Sheikh Hamza Sodagar är uppvuxen i Washington och bosatt i Qom, Irans teologiska huvudstad, där han har studerat i 14 år och specialiserat sig på islamisk rättsvetenskap.

Den 25–27 februari föreläste han i Stockholm, inbjuden av Imam Ali islamiska center i Järfälla.

I ett klipp från Khomeinikonferensen i London 2012 uttrycker Hamza sin beundran för Irans diktator.
I ett annat från 2010, på Saba islamic center i San Jose, under rubriken ”Bestraffning enligt islam”, förklarar Hamza begreppen nåd och hat. Ett citat om Allah inleds med: ”När det är dags för förlåtelse och nåd är du den nåderikaste”.
Men för att få en korrekt förståelse måste man läsa resten, tillägger han och ler: ”När det kommer till bestraffning är du den hårdaste.”

Hamza vill förklara versen, ty i väst vill folk prata om fred och kärlek hela tiden.
–De säger till oss ”Gud älskar dig. Du borde inte önska någon illa. Hat är fel.”
Han citerar vers 4:56 om hur gud bränner icketroende: ”När deras skinn har bränts bort ger vi dem ett nytt så att de kan känna smärtan igen och igen.”
Nådige Allah är inte alltid nådig, sammanfattar Hamza:
–Folk säger ”Tala inte om vissa aspekter av religion. Att beskriva helvetet går an då det handlar om nästa liv, många tror inte ens på det. Men denna värld? Nej, låt oss vara försiktiga och dölja vissa verser. Prata inte om att hugga av tjuvens hand eller stening av två människor som bara har roligt; Bägge samtyckte ju!”

Hamza nämner Sakine Ashtiani, iranskan som 2006 dömdes till stening för otrohet, ett fall som folk ”försökte göra en stor grej av”.
Straffet för homosexuella män är enligt ”de som har förstått” ett av följande: 1. Skär av huvudet. [Det är lätt, ler han] 2. Bränn dem. 3. Släng dem från en klippa. 4. Riv ner en vägg på dem. 5. En kombination av ovanstående! Hamza och publiken skrattar.

Näthat är ju på tapeten numera, låt oss höra Hamzas syn på hat:
–Alla bär på kärlek och hat inombords. Frågan är inte huruvida känslorna existerar, utan snarare om de baseras på tro. Frågan är vart vi ska rikta dem. Vart är vi tillsagda att rikta dem. Är tro något annat än hat och kärlek?

Han citerar koranvers 49:7: ”Gud har gjort tron dyrbar för er och visat era hjärtan dess skönhet. Och han har ingjutit i er hat, mot förnekelse, synd och olydnad.”
Slutsats: Uttrycker vi inte hat/kärlek mot rätt sak kommer vi att rikta det mot fel sak.
Med hänvisning till verser berättar Hamza att profeten var barmhärtig – mot de troende, ej alla. Likaså Imam Ali, profetens närmaste kompanjon.
–Vi ska inte säga att alla är goda, alla är ok, alla är människor: ”Låt alla göra som de vill, det är deras beslut, man kan fortfarande umgås och vara vänner.”
Nej…

Jag är nödgad att känna viss ”beundran” för Hamza; sällan har någon så väl tydliggjort islams dualitet. Apologeter framhävdar islams fredliga sidor medan kritiker pekar på blodiga verser. Hamza förklarar hur tron innehåller bägge. Att profeten (”den barmhärtigaste personen som funnits”) har en brutal sida kan bara förklaras om hat är bra – bara måltavlan är rätt.

(Ett svenskt eko av resonemanget finner vi i Jan Guillous kommentar på Aftonbladets chatt om näthat [24 feb] där han förklarar varför ”vänsterhat är finare”. Eller hos vänsterkommentatorn som på min blogg hävdade att näthat mot Blondinbella som ”dagligen exploaterar” otaliga människor skiljer sig från hatet mot Åsa Linderborg.)

Om gud, profeten och hans högra hand kunde vara brutala, varför skulle människorna som dyrkar dem försöka vara annorlunda?
Nej, jag påstår inte att muslimer är hatiska. Däremot menar Hamza att de bör vara det.

Frågan nu är, vilka åtgärder kommer Järfälla kommun vidta mot Imam Ali islamiska center?
Och när ska vi ha en seriös debatt i Sverige om följande problem: Kulturella muslimer och reformisters fokus på positiva verser och tolkningar förtjänar sympati och stöd, men de negativa verserna kvarstår och skaver. Hamza och hans likars budskap är hemskt och destruktivt, men det är svårt att uppriktigt säga att de inte har urkunderna och historien på sin sida.

Röd humor

Tillägg 26 feb
Det kom in en kommentar

I min inkorg kan jag se mer info om kommentatorn:

Och tänka sig, det finns en person med det namnet i ”satir”-gruppen ”DÄBA…”. (Kommentar under någons status som löd: ”Det är borgerligt att DÄBA-folk blev uthängda på Blondinbellas blogg.”)

Att någon kallat en annan för ”jvla kuk” på nätet är ju inget att orka bry sig om, men det är ÄNNU ett tecken på sandlådenivån på det här gänget: Nån skriver nåt du inte gillar. Du är politiskt engagerad. Du är påläst, kan din Marx och Lenin och är allmänt tung. Din bästa respons? ”Ööh, sluta vara en jävla kuk.”
Och sen uppmanar samma snubbe mig att läsa en bok först och sen komma tillbaka.

————————-
Fortsättning/tilägg på förra inlägget som skulle ha kommit tidigare, men jag hann inte.
Men först:
Avpixlat skriver:

…levererade en talesperson för Vänsterpartiet samtidigt följande analys av näthatsdebatten på Twitter häromdagen, uppmärksammat av Nima Dervish:

Liten korrigering; han skrev detta på Facebook. Och Lisa Magnusson la upp skärmdump på hans kommentar på Instagram (och jag angav henne som källa). Så det är Lisa som ska ha cred för uppmärksammandet. ”Credit where credit is due.”

Nåväl. Isaks kommentar kommer uppenbarligen från en grupp som heter ”Det är borgerligt att…”. På FB finns tre sådana varav två är slutna. Den öppna är den enda jag kan säga något om.
Gruppen är – skrev någon nyligen – en skämtgrupp:

OBS: Det här är en skämtgrupp var syfte är att avslöja borgerligt beteende, förekomster och andra ting. INTE till att hota privatpersoner.

En status lyder:

Det är borgerligt med tentafrågan ”Vad skulle Marx anse om inkvotering av kvinnor i bolagsstyrelser?” Borgerligare still att på det korrekta svaret BITCH I KOMMUNISMEN KOMMER DET INTE FINNAS NÅGRA JÄVLA BOLAGSSTYRELSER ATT BLI INKVOTERAD I bli underkänd.

So far so good. Ovanstående är faktiskt rätt roligt.

Nu vet jag inte i vilken av de här tre grupperna Isak Lund skrev sin kommentar i (har inte hittat hans originaltråd, förmodligen borttaget) och jag vet inte hur tongångarna i de slutna grupperna är (fast man kan ju ana), men jag kan ha viss förståelse för att man i en skämtsam miljö bland likasinnade skriver saker som man inte skulle säga på allvar.

I FB-samtal med nån hårdrockspolare har jag (eller kompisen) säkert nån gång hävt ur oss nåt i stil med ”Death to synthare” vilket givetvis har varit blott ironisk blinkning till 80-talets gamla ”motsättning” mellan hårdrockare och synthare (och som idag är icke-existerande). Genom att på låtas ringakta en ”outside group” framhäver vi vår hängivenhet till vår egen ”hårda” grupp. (Att både jag och hårdrockspolaren älskar Depeche Mode och högaktar duktiga musiker oavsett genre låtsas vi inte om just då.)
Någon gång har jag skrivit i en krönika ”världen är full av ondska; pedofili, massmord, dansbandsmusik…” bara för att göra texten roligare genom en absurd överdrift.

Givetvis skulle en synthare kunna hävda att vi tekniskt sett har ”önskat livet ur en folkgrupp”. Nån sur bloggare skulle kunna skriva rubriken ”journalist jämför kulturarbetare med pedofiler”. Men det vore bara löjligt och att medvetet göra sig dum.
Min poäng är att folk måste tillåtas bruka jargong, ”tillspetsat språk” och låg humor utan att allt tas bokstavligt och på blodigt allvar. Det går inte att leva i ett samhälle där folk ständigt måste uttrycka sig superkorrekt.

”Having said that” måste det också finnas gränser. Och Isak Lund gick solklart över den gränsen. Även om ingen tror att han på riktigt vill att någon ska mörda Blondinbella.
Problemet är tyvärr att som AFA-gäng och syndikalister har uppfört sig under senaste åren kan man inte med säkerhet avfärda grova kommentarer som 100% skämt. Folk fr den politiska hörnan har inte direkt bangat för riktigt våld så länge det gällt ”rätt” personer (eller snarare personer som varit fel på rätt sätt).
Jag menar att man inte kan vara emot ”skinnskalle spottar på invandrare” samtidigt som man är för ”AFA-kille spottar på SD:are”.

Återigen, jag tror att om nån psykopat faktiskt sköt ihjäl Blondinbella och halva MUF imorgon skulle Isak och DÄBA-gänget bli allt annat än glada. De skulle känna ”men vafan, detta var inte vad vi önskade”. Men jag kan ge mig fan på att samma människor sommaren 2011 ansåg att Avpixlat, SD, Flachback, R.Spencer, P.Geller m fl hade delansvar och viss sympati för Breiviks dåd.
Så… Om du tror att andra har sympati för våld mot sina politiska motståndare, hur ska vi veta att DU inte hyser samma sorts sympati? Om andra har delansvar för vad en våldsam fanatiker har gjort har väl även du ett ansvar för vad potentiella fanatiker fr ditt politiska spektrum kan tänkas hitta på?

Jag menar att om ”Det är borgerligt…”-gruppen får dra grova skämta om borgare utan att ”mena det på riktig” så måste de vara ok med att t ex SD:are skämtar lika grovt om invandrare eller socialister ”utan att mena det”. Då ska de kunna dra ”en somalier gick över vägen”-skämt och efteråt kunna säga ”nä, det var bara ett plumpt skämt, alla människor är givetvis lika mkt värda”.
Om syndikalisten då utbrister ”lögn och efterkonstruktion”, så får han tugga i sig att nån annan utbrister samma sak om hans grova skämt. Om hon tycker att andras skämt ger inblick i, och glimt av, deras verkliga åsikter så måste hon förstå att andra antar samma sak gällande hennes skämt. Antingen kräver vi artighet och respekt och visar det, eller så får vi håna andra och då ta att andra hånar oss.

Och det är väl där grundproblemet ligger: Många ser motståndarens fel, men vägrar se bjälken i egna ögat.

Med allt detta sagt vill jag lägga upp några fler kommentarer ur gruppen D.Ä.B.A.
Lyckad humor eller ej? Döm själva:

 

”Skämtgrupp var syfte är att avslöja borgerligt beteende”? Jag vet inte. Tycker att gruppen snarare avslöjar ”vänsterbeteende” när det är som mest hjärnbefriat.