Monthly Archives: januari 2012

No bikini!

Marockanske aktivisten Kacem el-Ghazzali (som skriver bloggarna Atheistica och Bahmut) skriver om en egyptisk sekulär aktivist vid namnet Mahmoud el-Sayed som har arresterats i Abu Dhabi, Förenade arabemiraterna. Brottsrubriceringen är tydligen ”disrespecting religion”.


Mahmoud el-Sayed

 

Saxat ur Kacems FB-sida:


al-Nour party Egypt: alcohol and bikini bathing suits should be banned.
‘The tourist doesn’t have to swim with a bikini and harm our youth.’

11 kommentarer

Filed under Humor, Islam/Islamism, Människorätt, Världen/Utrikes

Mord x4

I Montreal har en man, hans fru och son dömts för kvadrupel-hedersmordet på mannens exfru och tre döttrar.
[Tack H.J.]

[…] Montreal-based Afghan-Canadian Mohammad Shafia, 58, his wife Tooba Yahya, 42, and their 21-year-old son Hamed were convicted of first-degree murder in the deaths – deemed “honor killings” – of four female family members. The decision came today following a three-month trial and 15 hours of deliberation by a Kingston, Ontario, jury.

On June 30, 2009, the bodies of three Shafia sisters –Zainab, 19, Sahar, 17, and Geeti, 13 – were discovered inside a car on the Rideau Canal, along with that of Shafia’s first wife in a polygamous marriage, Rona Amir Mohammad. The women were allegedly victims of “honor killings” after betraying the family’s traditional Afghan values.

“The apparent reason behind these cold-blooded, shameful murders was that the four completely innocent victims offended your twisted concept of honor, a notion of honor that is founded upon the domination and control of women, a sick notion of honor that has absolutely no place in any civilized society,” [Ontario Supreme Court Judge Robert Maranger] went on to say before sentencing each of them to life in prison with no chance to apply for parole for 25 years.

 

On June 30, 2009, when the bodies of the dead girls and woman were discovered in the family’s Nissan in the Rideau Canal, the accused wept uncontrollably and went through an exaggerated public display of mourning.

However, privately, post-massacre, the police recovered wiretaps of Mohammed Shafia saying that his daughters had “hurt (him)..and betrayed…and violated us immensely. God curse their generation, they were filthy and rotten children. To hell with them and their boyfriends…May the devil shit on their graves.”
On wiretap, Mohammed said that if he had it to do over again he would. [källa]

Mer om fallet här och här.

Mördarna:

Offren:

Zainab Shafia 19

Sahar Shafia 17

Rona Amir Mohammad, 50 [52 enligt andra uppgifter]

Geeti Shafia 13

 

10 kommentarer

Filed under Hedersförtryck, Människorätt, Media, Världen/Utrikes

Kock, mamma, prostituerad

Kollar igenom mina gamla utkast i WordPress och hittar gamla grejer som jag glömt publicera.

Detta är en kul kombination: religiöst konservativa, som uppmanar medsystrar att vara ”förstklassiga prostituerade” för sina män!
OWC, Obedient Wives Club, är ca 800 malaysiska damer som anser sig ha hittat den perfekta lösningen för utrotande av prostitution och skilsmässor. Poängen är att om frun är lika bra eller bättre än en prostituerad så går han inte till prostituerade.
Gruppen har också släppt en bok om islamisk sex:

The Malaysia insider:
Titillatingly-titled “Seks Islam, perangi Yahudi untk kembalikan seks Islam kepada dunia [Islamic sex, fighting Jews to return Islamic sex to the world]”, the explicit book aims to guide Muslim brides on how to pleasure their husbands in bed.

Enligt malaysiska tidningen Berita Harian ska tydligen bokillustrationerna vara ”extremely graphic”. :)

NY Daily: The new club … says it can cure social ills such as prostitution and divorce by teaching women to be submissive and keep their men happy in the bedroom.
”Islam compels us to be obedient to our husband. Whatever he says, I must follow. It is a sin if I don’t obey and make him happy,” said Ummu … .

”Sex is a taboo in Asian society. We have ignored it in our marriages but it’s all down to sex. A good wife is a good sex worker to her husband. What is wrong with being a whore … to your husband?” she said.

”This way, the family institution is protected …,” said Rohayah, the club’s vice president ….

She said wives must go beyond the traditional roles as good cooks or good mothers and learn to ”obey, serve and entertain” their husbands to prevent them from straying or misbehaving.

Jag kan se gruppens reklamfilmer i huvudet: ”Jag är inte bara tandläkare och mamma, utan även …”

Indirectly, ”disobedient wives are the cause for upheaval in this world” because men are not happy at home and their minds and souls are disturbed, she said.

Gruppen har mött starkt motstånd:


One Muslim man, Amirul Aftar, wrote: ”I do not want a wife to submit to my every beck and call. I want a wife who understands me … we are not your masters, we are your equal.”
Women’s group, Sisters in Islam, said Islam advocates marriages based on mutual cooperation and respect. It said domestic violence happens regardless of women’s behavior.
”Communication, not submission, is vital to sustain any healthy relationship,” it said.

36 kommentarer

Filed under Islam/Islamism, Människorätt, Världen/Utrikes

OIC

U.S., E.U. Spearhead Islamic Bid To Criminalize Free Speech”:

The European Union has offered to host the next meeting of the so-called Istanbul Process, an aggressive effort by Muslim countries to make it an international crime to criticize Islam.

The Istanbul Process – its explicit aim is to enshrine in international law a global ban on all critical scrutiny of Islam and/or Islamic Sharia law – is being spearheaded by the Organization of Islamic Cooperation (OIC), a bloc of 57 Muslim countries.

En intressant sak gällande OIC är att Indien, trots att det har världens tredje största muslimska befolkning, har blockerats från att bli medlem – av Pakistan.

En annan ”kul” grej: Under ett möte år 2002 diskuterade man terrorism, men lyckades inte formulera en definition av det (för det är ju ack så svårt!) Däremot var man rörande överens om att terrorism inte kunde tillämpas/tillämpats av palestinier och att det definitivt tillämpades av Israel. Året därefter kom man fram till att islamofobi var den värsta formen av terrorism. Go figure.

11 kommentarer

Filed under Islam/Islamism, Människorätt

Love at first sting

Detta är det roligaste jag sett på länge. En iransk mullah berättar i iransk stats-tv om Muawiya, första umayyad-kalifen och femte kalifen efter Muhammeds död: Han berättar om när Muawiya skulle urinera i öknen så stack en skorpion hans könsorgan. Så senare när Muwiyah låg med sin fru så var det detta gift som hans son Yazid skapades från!

Grejen är att Yazid dödade shiaislams tredje imam, Hussein.
Bakgrunden är att en konflikt om vem som skulle efterträda profeten Muhammed startade direkt efter hans död. Vissa tyckte att Ali skulle efterträda, men istället blev det Abu bakr. Gänget som höll på Ali kallades Shi’atu Ali (Alis anhängare/parti/fraktion) och detta ledde så småningom till dagens uppdelning mellan shi’a- och sunnimuslimer. (Och sedan har eländet bara fortsatt till våra dagar.)

Efter Abu bakr fortsatte Ali att bli åsidosatt: Omar tog över, sedan Othman och först därefter kom Ali till makten, men efter några år mördades Ali (svärdhuggen mitt under pågående bön).
Hans son Hassan fick inte makten som enligt shi’a-gänget tillhörde Muhammeds avkommor, utan det blev ovannämnda Muawiyah – som dessutom fick Hassans fru att hälla gift i hans mat (så mycket för lojalitet!).

Efter Muawiya var det hans son Yazid och Hassans bror Hussein som ärvde konflikten. Och som sagt, Yazid slaktade Hussein och hela hans gäng i Karbala, och det är den händelsen som shia-muslimer sörjer under Ashurahögtiden, där folk slår sig på bröstet och huvudet, och de som är hardcore piskar sig själva med järnkedjor. De som verkligen är metal gör ett hack i huvudet med kniv eller rakblad och slår sig med handen eller bredsidan av svärd så att det blöder. (För ju mer man sörjer Hussein desto större ens chanser till vip-plats i paradiset.)

Anyway, präst-etablissemanget i Iran älskar alltså att hata Yazid. Var rövarhistorien ovan härstammar från vet jag inte, men Yazid rimmar i.a.f. på gazid (”stack” på persiska) så det kanske är nåt sånt. ;)

Man kan undra om en mongolid apa bet den här mullans farsa för att han skulle en så upplyst vetenskapsman till son. Man kan också undra vilket Godzillamonster till odjur som stack Khomeinis far för att han skulle få ett sånt vidunder till son. Eller så kan man se det såhär: Yazid var åtminstone resultatet av skorpionbett, medan Khomeini tydligen blev det han blev utan hjälp från några kallblodiga predatorer. :)

Allt snack om skorpioner gör mig sugen på dessa tyskar med bett. Den här låten innehåller enligt mig ett av Mathias Jabs bästa solon. Enjoy!

9 kommentarer

Filed under Humor, Iran, Islam/Islamism

Media om Fadimedagen

Ni får ursäkta överdosen av inlägg om hedersrelaterat våld, men det har skrivits några väldigt intressanta artiklar de senaste dagarna som är värda att sprida.

Den bästa texten kommer från Lena Andersson i DN. Jag kan inte minnas att någon tidigare har gjort en sådan kristallklar analys av problemets innersta väsen:

Att skam kan vända upp och ner på en av evolutionens förutsättningar, skyddet av avkomman, säger något om styrkan i socialt konstruerade idéer. Men socialt konstruerade idéer är just konstruerade. Det innebär att de kan förändras. Men då gäller det att omvärlden inte sviktar … . …. Då gäller det att påminna sig att tradition inte är ett argument, utan kräver argument. Och att familje- och släktnormer inte är en privatsak om de skadar.

Ett av problemen i hanteringen av hederstänkande är att det inte är det fysiska våldet som utgör systemet. Hedersmorden, som är få, är snarare tecknet på att systemet krackelerar. Det fysiska våldet följer när tvånget misslyckas. Mord på döttrar är inte systemets väsen, kontroll är dess väsen. … Hedern och lidandet tiger still, det är skammen och protesten som väsnas.

Hedern utgörs av just stillhet, av icke-handling: att inte få delta i all undervisning eller i aktiviteter med icke-godkända personer, inte tänka fritt om sin framtid men däremot ständigt tänka på sin passivitet och sedlighet, att alltid vara påpassad och passa på sig själv.

Och ytterst: könsåtskillnaden som ideologi och kvinnans fångenhet i könet. Hederskulturen är denna logik. Mord sker inte förrän den förtryckta spränger logiken och vägrar lyda.

Hedersförtryck är inte – som alkoholism, allmän försumlighet eller regelbundna raseriutbrott, vilka också helt styr familjers liv – ett missbruk, en oönskad olycka, en bristande impulskontroll. Hedern är ett högsta ideal, ett idésystem om det bästa sättet att uppfostra och det mest anständiga sättet att leva. Förtrycket kan aldrig upphöra så länge idésystemet är kvar. Det måste ändras inne i huvudet på dem som bär det. Det kan bara ske genom stöd och positiv påverkan av tankemönstren så att det till slut blir uppenbart att systemet är ohållbart. Tydliga regelverk hjälper förmodligen också.

Att räkna offer för hedersmord och säga att hederskultur inte finns som struktur ska nog ses som en felslagen ambition. Eftersom mördandet inte är strukturen utan ett symtom på den och eftersom förtrycket utgörs av oavlåtligt mentalt våld, är det inte i första hand mordoffren som förkroppsligar den förfärande verkligheten.

 

Katarina Wennstam skriver klockrent i Aftonbladet:

[Om "balkongflickor"] Att utreda ett till synes tragiskt självmord som ett kanske ännu mer tragiskt mord är förstås integritetskränkande för familjen och en grannlaga uppgift för polisen. Det finns tveklöst problem med att direkt utgå från att en flicka med rötter i Mellanöstern som tar livet av sig i stället har blivit mördad.

Men vad är alternativet? Att rättsväsendet sitter med armarna i kors och faktiskt skickar signalerna att detta är en lucka i lagen som man inte kan, vill eller vågar täppa igen. Av rädsla för att stöta sig med folk, av rädsla för att bli kallad rasist? Polisen är onekligen ganska vana vid att trampa folk på tårna i andra utredningar. Dessutom måste det vara möjligt att bedriva en proffsig utredning utan att förnedra människor eller den kultur de har vuxit upp i.

 

UNT har en intressant intervju med Nicklas Kelemen som var projektledare för Rädda Barnens dialogprojekt 1997–2009 (som RB sedan lade ner):

Jag har pratat med många tjejer och killar som har varit hotade till livet och det är ingen som jag vet om som vågade göra det hon gjorde. …
I november samma år bjöd vi [Rädda Barnen] in henne till ett seminarium i riksdagshuset. Hon var rädd och ångestladdad, hon var ingen Jeanne D’Arc. Tårarna kom, men hon var beslutsam om att kampen var viktig.
… Hon bad mig förklara för politikerna att hedersvåld har med kulturen att göra. Jag sa till henne att svenskarna är rädda för att prata om det här, för att det är något främlingsfientliga kan utnyttja. Hon sa, mycket upprörd: Vad har de med mina rättigheter att göra? 

 

Sydsvenskan:

Till en början [eftermordet på Fadime] verkade insatserna styra åt samma håll. Man talade om samma saker: Att förtrycket och våldet inte kunde accepteras. Att samhället hade svikit de utsatta tjejerna. Att samhället nu måste sluta svika de unga tjejerna.

Men ganska snart tog diskussionen om definition och orsak fart. Vad är egentligen hedersvåld? Vilka gör sig skyldiga till det? Vilka drabbas? Beror det på etnicitet, könsmaktsordning, kultur och tradition eller religion?

Enligt Juno Blom och Sara Mohammad står den diskussionen fortfarande i vägen för det praktiska arbetet med att skydda unga drabbade. Det råder en beröringsskräck när det gäller hedersvåld och förtryck, menar de.

– Rädslan att stämplas som rasist för att man pekar ut särskilda grupper styr mer än de ungas rätt till hjälp och skydd, säger Sara Mohammad.

– Det är lättare att blunda för dem som är utsatta än att ta strid med dem som utsätter. Men det är fegt. Vi måste ha modet att stå upp för dem som behöver hjälp, säger Juno Blom.

Längre ner i texten säger Sara Mohammad:

– Jag kallades akut till Kalmar för att en 14-årig flicka riskerade att bli bortgift. På ett möte med socialtjänsten sa jag att de måste agera direkt, flickan skulle sannolikt föras till sitt hemland redan samma helg. Först sa socialen helt nej till att omhänderta henne, eftersom flickan inte själv hade vänt sig till dem. Sen ändrade man sig. Men trots mina varningar väntade man till efter helgen med att agera. Då var det redan försent. Flickan hade, precis som jag trodde, tagits ur landet den helgen.

SvD har talat med Sara Mohamamd, Elizabeth Massi Fritz, Zubeyde Demirörs, och Nalin Pekgul.

Enligt Ungdomsstyrelsen lever 70000 unga killar och tjejer under hedersförtryck – lågt räknat. Av dem uppskattas 8500 vara oroliga över att bli bortgifta.

Omfattande satsningar har gjorts under senare år; efter mordet på Fadime Sahindal ökade budgeten plötsligt tiofalt. […]
Tyvärr, menar Sara Mohammad, tassar det svenska samhället ibland på tå kring problemet.

– Att ge killar och tjejer olika tider i badhuset är till exempel inte bra. Det gör bara att man bejakar de här familjerna – det kommer att slå tillbaka senare.

[Massi Fritz] – Trots att vi vet att många utsätts för hedersrelaterade brott händer väldigt lite. Jag tycker att vi ska kriminalisera tvångsäktenskap och föra in hedersbrott i vår lagstiftning.

– […] Jag tror på hårdare påföljder och utvisning. Just utvisning avskräcker mest.

När sjuksköterskan och förra S-politikern Nalin Pekgul ville diskutera hedersmord på 90-talet avfärdades hennes berättelser som fantasier. 1996 ströps 15-åriga Sara av sin kusin i Umeå – och debatten tog fart.

26 kommentarer

Filed under Hedersförtryck, Media, Sverige/Inrikes

Fadimes 10-årsdag – Uppsala stadsteater

Avslutningsvis om detta och detta:

Efter invigningen av Fadimes park gick alla till minnesceremonin på Uppsala stadsteater. Zinat Pirzadeh var konferencier och flera aktivister talade, bl a John Duhig från EFD, tidigare nämnda Jasvinder Sanghera (advokaten vars livsöde och böcker jag verkligen rekommenderar er att ta del av) och palestinsk-tyska psykologen/socionomen Ahmad Mansour från Heroes i Tyskland (som bildades med svenska Sharaf hjältar som förebild).
Alla tre ingår i nätverket som jag och Sara Mohammad ingår i och som jag berättat om tidigare på bloggen. (Eller nja, jag har inte berättat så mycket eftersom det hela var ”under construction” då.)

Fadimes advokat och hennes syster kom fram och sa några ord. Det var väldigt rörande att se Fadimes syster eftersom hon liknar Fadime. Jag är van vid att Fadime är död, så att se ett levande ansikte som liknar hennes är väldigt märkligt. Detta plus några bilder uppsatta i lokalen som föreställde Fadime (inte de vanliga änglalikt vemodiga bilderna som man är van vid att se, utan bilder där hon ser glad och sprallig ut) påminde mig om att hon faktiskt levde en gång i tiden.

Det hade lika kunnat vara någon annan aktivist (som lever idag) som hade dödats, och Fadime hade varit den som levde och var aktiv i hedersfrågan och blev ifrågasatt av kulturrelativister. Det är sjukt och djupt tragiskt att det ”bästa” hon kunde göra för att få fram sitt budskap var att bli dödad! Hade hon levt idag hade det kanske varit hon, istället för andra jag känner, som hade blivit motarbetad av fega organisationer. Och kanske hade jag skakat tass med Fadime på en minnesceremoni över någon annan mördad stackare.

En annan sak som detta påminner mig om är vilken ikon Fadime har blivit, vilket givetvis är förståeligt med tanke hennes mod och påverkan på frågan, men som på sätt och vis är sorgligt. Jag kände inte henne givetvis, men jag antar och utgår ifrån att hon var en vanlig tjej. Hon fattade ett modigt beslut, men hon var inte någon ängel. Hon ville knappast bli en martyr, utan jobba, ha kul, umgås med vänner… leva helt enkelt, som alla andra. Det är lätt att se henne som en massmedial ikon, men hon var väl knappast annorlunda från många av mina tjejkompisar. När man påminns om det blir hennes öde extra tragiskt. Jag tror att det är viktigt att inte glorifiera hennes extraordinära gärning på bekostnad av hennes … ”vanlighet” och därmed mänsklighet.

Anyway, advokaten är aktuell med boken ”Du ska dö!” som verkar väldigt intressant och som jag läsa så fort det blir tillfälle. I så fall lovar jag en recension här på bloggen.

Iranskan Gisoo Shakeri sjöng en mycket vacker låt och sedan uppträdde Folkteatern med scener ur pjäserna Elektras Systrar, Elektras Bröder och Elektra Show.
Skådisarna i bildspelet nedan är Leila Haji (spelade i Beckfilmen ”I stormens öga”), Fikret Çeşmeli (uttalas Cheshmeli) och Yelda Hadodo som jag tycker är jävligt cool då hon ser ut att kunna spöa upp de flesta tykna snubbar. (Om jag någonsin får en dotter vill jag nämligen ha en som kan kickboxing, lyssnar på Motörhead och dricker snubbar under bordet. Om naturen vill straffa mig så får jag väl en mix av Britney Spears och Carola istället.)

Integrationsministern Erik Ullenhag höll ett tal som… well, den gjorde en varken förbannad eller överlycklig utan det var klyschigt och oantastligt. Fina ord som politiker är så duktiga på. (Ja, jag tappade respekten för honom rätt hårt efter hans utspel med Helena Benaouda.)

Enligt programmet skulle Björn Ulvaeus (ABBA) tala och Mikael Rickfors respektive Sara Varga uppträda, men dessa inslag missade jag tyvärr.

© Nima Dervish 2012

Detta bildspel kräver JavaScript.

Lämna en kommentar

Filed under Fotografi, Hedersförtryck, Personligt, Sverige/Inrikes

Fadimes 10-årsdag – Fadimes park

Fortsättning från detta inlägg om förra lördagen:

Från Uppsala kyrkogård gick vi till den lilla miniparken i centrala Uppsala som nu har kallats efter Fadime. Det var svinkallt och då är det hoppingivande och imponerande att exempelvis prata med en snubbe som hade åkt hela vägen från Skövde (!) för att bevittna ceremonin.

Kommunalpolitiker från alla partier (förutom SD) höll tal och sedan invigdes platsen med bandklippning.
Sara Mohammad höll ett passionerat tal som måste ha berört alla närvarande. Jag fick gåshud i alla fall. Hon började med att nämna ungdomarna som sveks av fegheten och rädslan inom hedersdebatten, och började förstås med Fadime, Pela och Sara, men sen fortsatte hon och fortsatte och fortsatte, med en lång lista på tjejer men även killar som har knivhuggits, stryps osv genom åren, i Sverige och resten av Europa världen. [Tillägg: Jag hittade talet på Youtube: Kolla in 1:22–2:55]

Idén om ett lokalt minnesmärke över Fadime har ju funnits i flera år nu, men först 2009 blev det överhuvudtaget aktuellt och sedan har det tagit nära ett år innan man har nått ett beslut. Ursprungsidén var en staty, men den valdes bort eftersom man (enligt en person jag talat med) var orolig för att vissa skulle ta illa upp och förstöra statyn.
Nu finns det egentligen inget som visar att parken är kallad efter Fadime; ingen skylt eller något annat. Platsen ska få en ”konstnärlig utsmyckning” senare, men jag har känslan av att det lär bli något abstrakt, istället för byst av Fadime. Men men, man får glädjas åt de små framstegen antar jag. :/

Det hela avslutades med att ballonger, med Fadimes porträtt på, släpptes fria.

© Nima Dervish 2012

Detta bildspel kräver JavaScript.

1 kommentar

Filed under Fotografi, Hedersförtryck, Personligt, Sverige/Inrikes, Världsmusik

Mind castration

Mycket ska man höra innan öronen ramlar av. Här är en artikel om den ryska kristna sekten Skoptsy som tog kristendomens sexualfientlighet till dess yttersta spets, och utförde kastrering på män och mastektomi (bortskärande av bröst) på kvinnor.
[Tack T.E.]

Some Christian sects practiced sexual mutilation, including partial or complete amputation of the testicles and penis. A sect in Russia, which began this practice in 1757, and which continues to the present day, is described. Proselytizing among unsuspecting peasants, the leaders of this sect promised converts that redemption would follow mutilation. The underlying motivation for castration was that sexuality led to damnation. Circumcision may follow similar reasoning.

Although Christian dogma is officially opposed to sexual mutilations such as castration and circumcision, a variety of Christian religious sects have arisen down through the ages whose members have imitated the act of self-mutilation performed by Origen, an early father of the Christian Church. The fact that there are 72 eunuchs to be found in the list of Christian Saints indicates the special place castration has earned in traditional Christianity.

In the Third Century, Valesius founded the first Christian community of castrates, in accordance with the Christian idea that the more the body suffers, the happier the soul. Christian castration expanded rapidly during the Byzantine Empire. Even in Italy, up until the end of the Eighteenth Century, about 4000 boys were emasculated each year (with the pope’s benediction) to supply the choirs of Europe with castratos. Today, in some Sicilian villages, it is still possible to find antique shop selling old signs reading, ”Boys castrated here for a modest price.”

Så här kul var det att vara skoptser: Man och Qvinna.

——–

Matt 5: 28–30:
28 Men jag säger er: den som ser på en kvinna med åtrå har redan i sitt hjärta brutit hennes äktenskap. 29 Om ditt högra öga förleder dig, så riv ut det och kasta det ifrån dig. Det är bättre för dig att en del av din kropp går förlorad än att hela kroppen kastas i helvetet. 30 Och om din högra hand förleder dig, så hugg av den och kasta den ifrån dig. Det är bättre för dig att en del av din kropp går förlorad än att hela kroppen kommer till helvetet.

Matt 19: 12:
10 Lärjungarna sade: ”Om mannens ställning till hustrun är sådan är det bäst att inte gifta sig.” 11 Han [Jesus] svarade: ”Alla kan inte tillägna sig detta, utan bara de som har fått den gåvan. 12 Det finns sådana som är utan kön från födseln och sådana som av människor har berövats sitt kön och sådana som själva har gjort sig könlösa för himmelrikets skull. Den som kan må tillägna sig detta.”

——–

Inspirerad? Gå med i Humanisterna!

3 kommentarer

Filed under Religion, Världen/Utrikes

…tryggt i den mörka död

På tal om förra inlägget: Jag lyssnade inte på vad kören sjöng (hade bländartal och slutartider i huvudet), men när jag efteråt kollade på fotot på ett av de uppslagna sångböckerna insåg jag hur fantastiskt fin texten var. Psalmen är ”Snabbt jagar stormen våra år” med text av ingen mindre än Erik Axel Karlfeldt:

© Nima Dervish 2012

Detta bildspel kräver JavaScript.

1.
Snabbt jagar stormen våra år,

som skyar över hav.
Knappt tändes, år, din blida vår,
så bleknar glansen av.
Din sommarblomstring är sin kos,
hav tack för vad du gav,
om ock du endast gav en ros
att lägga på en grav.

När jag googlade psalmen hittade jag resten av texten:

 2.
[…]

3.
Giv psaltare och lyra,
då mödan görs oss lång.
Betag oss ej den dyra,
den ljuva lust till sång.
Låt klinga våra dagar
som vind i gröna hagar,
som hav i böljegång.
4.
Giv oss en härd att njuta vid
av vårt beskärda bröd.
Giv oss ett bröst att luta vid,
när glädjen vänds i nöd.
Giv oss en tro att sluta vid,
tryggt i den mörka död. 

4 kommentarer

Filed under Hedersförtryck, Kultur, Musik, Personligt, Poesi, Sverige/Inrikes