Free Ferhat

Fick ett mejl nyss: Organisationen Freemuse protesterar mot Turkiets arresterande av kurdiske musikern Ferhat Tunç.

Freemuse appeals to Turkish Prime Minister: Dismiss the case against Ferhat Tunç
Jens Peter Bonde, a former senior member of the European Parliament and Pakistan’s world renowned rock musician Salman Ahmad are amongst a group of concerned artists, scholars and human rights activists joining Freemuse in an appeal to the Turkish government for the dismissal of the latest court case against Freemuse Award winner, Ferhat Tunç. He will be tried July 28 2010 in Diyarbakır, under article 7/2 of the Anti-Terrorism Law (TMY).

In a letter to the Turkish Prime Minister it says:

”We are deeply worried about the continuous harassment of our colleague by Turkish Authorities. We regret that criminalization of opinion remains a key obstacle to the protection of human rights and Turkey continues censoring and prosecuting its artists during a time when Turkey’s Human Rights and Free Expression records are under international scrutiny. Ferhat Tunç has at numerous events expressed his belief in a peaceful solution. He has always defended freedom of expression in accordance to the international conventions on human rights. We respectfully request immediate dismissal of the case against Mr. Ferhat Tunç.”

Freemuse in collaboration with Mr Bonde and an advisor from the EU commission office in Ankara attended a court case against Ferhat Tunç in Izmir in 2007. Although he was rightly acquitted Turkish authorities continue persecute Ferhat Tunç.

The letter signed by Freemuse Executive Director Marie Korpe has been approved and supported by:

Mr. Jens Peter Bonde, Denmark, […].
Mr. Salman Ahmad, USA/Pakistan, […].
Mr. Mark LeVine, USA, […].

Fler artiklar om Ferhat på Freemuse.

Ur elden i askan

Lite kul att när Axess chefredaktör Johan Lundberg kritiserar ”svenska publicister [som] visar acceptans för terrordömda politiska aktivister” nämner han Sakine Madon och Dilsa Demirbag-Sten i samma anda som Andreas Malm! Man tar sig för pannan. Feghet, politisk korrekthet eller acceptans för religiös radikalism är typ den sista som de förstnämnda kan beskyllas för.

Det hela handlar om Ayan Hirsi Alis förslag om att locka muslimska invandrarungdomar till kristendom. Nu blir jag iofs inte direkt förbannad av idén (och jag måste tillägga att jag inte läst Alis bok Nomad, där hon presenterar idéen) men jag undrar vad poängen är med att låta muslimer lämna en föråldrad passé religion till förmån för en annan föråldrad passé religion? Varför hoppa från eld in i glödande aska?

Jag är definitivt för skolföreläsningar där man ger ungdomarna spirituella alternativ till religionen de fötts in i och fått med modersmjölken. Med det menar jag självklart inte att man ska manipulera dem in i andra religioner, utan bara presentera okända alternativ för dem; alternativ som de pga fördomar inte utforskat, eller inte ens hört talas om. Jag tänker främst på buddhism, taoism, zoroastrianism och bahai, dvs humana och toleranta religioner – eller varför inte de tre abrahamitiska religionernas mystiska grenar, som har mycket mer gemensamt med varann än sina egna huvudgrenar? Jag skulle också vilja se att man förklarade för och diskuterade med ungdomar vad ateism egentligen går ut på, eller vad koncept som mänskliga rättigheter, jämställdhet och demokrati egentligen innebär.

Anyway, det är lite roligt att Dilsa – som tidigare av vissa bloggare har anklagats för att ”hata muslimer” – när det behövs är den som konsekvent försvarar liberala värderingar och kritiserar kollektivisering av muslimer.

EU-bilder

Bilder från resan till EU-parlamentet:

EU

Kom hem från Bryssel igår ikväll. Drog dit på måndagen efter inbjudan från European Foundation for Democracy. De hade bjudit människorättsaktivister från Italien, Belgien, Frankrike, England, Tyskland och så Sara Mohamed och mig från Sverige.

Efter allmänt nätverkande med varann och workshop där alla föreslog åtgärder som de tyckte var viktiga att lyfta upp på EU-nivå hade vi även möte med EU-parlamentariker från våra respektive länder. Vi svenskar fick träffa Anna Hedh, Maurit Paulsson, och Alf Svensson.

Alf var mycket skönare än den bild jag hade av honom och Marit är ju som hon är: en cool kärring (i ordets absolut bästa bemärkelse) som alltid är rak med vad hon tycker. Hon är ledamot i delegationen för förbindelserna med Iran så vi hade ett givande samtal om det ämnet.
Det bidde ingen sightseeing utan bara möten, men en timme innan färd mot flygplatsen hann jag med en snabbis till Stora Torget som är extremt vackert. Lägger upp bilder snart.