Några låtar som går väldigt varma just nu i min iTunes:
UK-thrasharna Evile vars basist tragiskt nog dog nyligen i Luleå. (Vad är det med Sverige som tar livet av thrasmetalbasister? 1986 var det Cliff Burton och nu Mike Alexander.)
Lyssna på riffet vid 1.17 och det blixtrande och adrenalisnhöjande solot på 2.58! Wow. 
Sen har vi ett av mina favorit-popband A-ha. Jag vet, lite otippat, men jag har alltid funnit deras synthpop vara smakfull och Morten Harket har faktiskt en underbar röst. Musiken må vara synthpop, men det har ofta funnits en bitterljuv melankoli där vars förlängning jag finner i Coldplay och Kent. Anyway, Oslo-trion har ny platta ute och just nu har jag fastnat stenhårt för refrängen i Bandstand:
Cold and windblown on the old bandstand / You and I walking hand in hand
A neon-glow shining / Down on us / Don’t wait up for us
Andra bra låtar på skivan är What there is, Shadowside, titelspåret Foot of the mountain och Nothing is keeping you here.
Slutligen har vi svenska Enter the hunt som mättar min längtan efter en uppföljare efter fantastiska “For Life. ‘Til Death. To Hell. With Love.” med singeln Fighters. Jag hittar inte den på Youtube, men den finns på bandets Myspace.
Bonus: Connecticut-bandet Hatebreeds cover på Slayes gamla Ghost of war. Det där gamla tricket att starta låten med dämpad volym för att sedan spränga igång med full kraft är lika effektivt varje gång.
Angående Enter the Hunt så lär de ha uppföljaren, “Empires Fall” i princip färdig, och jag vet inte varför det ännu dröjer. “Fighters” räcker inte att hålla mig mätt längre…
ETH-sångaren Krister Linder kan också höras i låten “The promise of Deceit” från Katatonias kommande album, “Night is the new day”.
På ett sätt hoppas jag att EF kommer nästa år för jag misstänker att den kommer förtjäna en plats bland årets bästa plattor.
Å andra sidan är inte jag heller mätt på Fighters. Att det finns 17 remixversioner hjälper inte. Jag vill ha mer.
Jo A-ha var ett överraskande val. Men inget dåligt. Har inte lyssnat på den här senaste ännu. Du har rätt i att norrmännen hade och har stråk som för tankarna till Coldplay och Kent.
Håller nog ändå deras allra första platta “Hunting High And Low” som den bästa. Titelsången är så skön, och häftigt uppbyggd…
Ja, många pärlor på den.
Jag tror att både titelspåret och The sun always shines on TV med fördel skulle kunna kläs om i metalskrud.
“Bonus: Connecticut-bandet Hatebreeds cover på Slayes gamla Ghost of war. Det där gamla tricket att starta låten med dämpad volym för att sedan spränga igång med full kraft är lika effektivt varje gång.”
Du minns väl att det är “Chemical Warfare”, som är själva introduktionen, va? Ghost of War, är en fortsättning på Chemical Warfare; alla dog i krig i första, men även som döda, kunde de inte dämpa suget av att än en gång strida på ett fält.
Okej, berättelsen ovan var egentligen min egen tolkning, men det är ändå Chemical Warfare, som öppnar i början av Ghost of War. Båda låtarna är episka, dock. Dock går inte riktigt Hatebreed hem hos mig; för mycket “sanning” i mitt ansikte
.
Hello.
Av Evile´s skivor så väljer jag nog ” Enter the grave” före “Infected nations” – allt beroende på tempot är högre i Enter the grave.
Annars så finns alltid Slayer´s “Reign in blood” att lyssna på – den du, det är grejer det!
Tack för mig.
Glömde bort en låt med Pantera – Walk – den är ju rätt så säker.
Jag hoppas att alla som lyssnar på Enter The Hunt har hört Dive som Krister Linder en gång i tiden var en del av. Kanske Sveriges mest underskattade och oförtjänt bortglömda band.