Realtid.se ringde och frågade om jag hade någon kommentar till deras artikel om Omars mejl. Jag sa att jag hade polisanmält eftersom jag anser att han gått för långt, men att jag knappast tänkte gå runt och vara rädd för hans “4000 muslimer”: Jag har muslimska polare, har dejtat två muslimskor (inte samtidigt förstås)
och till och med jobbat med en troende muslim nästan dagligen i två jäkla år och skrivit en bok med honom. Så kommer Omar och hans possee på 200 islamister att förändra min inställning till muslimer? Knappast.
Många muslimer och Palestinavänner har tagit avstånd från Omar för att de anser att han skämmer ut dem så det är bättre att tycka synd om killen och gå vidare med sitt liv.
De ringde också från Newsmill och frågade om jag ville skriva en debattartikel om Omar. Jag avböjde med motiveringen att jag inte var intresserad av att lägga tid och energi på karln. Jag har inget intresse av att bli veckans Anna Anka.
Jag publicerade hans mejl på min blogg och polisanmälde, sedan om media vill röra upp damm om detta så är det upp till dem, men jag har annat att göra.
Nu till mer intressanta saker:
Tidigare i veckan var jag och Dilek Baladiz samtalsledare för ett par gymnasieklasser som hade kommit till Etnografiska museet för att titta på föreställningen “Den fjärde månaden“, en teaterpjäs om hedersförtryck.
Efter pjäsen diskuterade vi könsroller och dylikt med ungdomarna vilket var riktigt roligt och givande.
Enligt enkäten som de fyllde i efteråt var de jättenöjda med pjäsen och samtalet som genomgående fick “godkänt” eller “mycket väl godtjänt”. De får de “aldrig” eller “sällan” prata om sådana ämnen i skolan, och de vill väldigt gärna diskutera ämnet mer i framtiden. Jag fick blodad tand och det vore roligt att göra fler föreläsningar för gymnasieungdomar. Det tycks uppenbarligen finnas ett stort behov.
I tisdags var jag på radioprogrammet Nya Vågen tillsammans med Roger Wilson och alltid kompetenta Nalin Pekgul där vi pratade om Oscar Hedins nya bok film Sämre än djur, en dokumentär om två HBT-personer med bakgrund inom “hederskultur”. Lyssna här.
Jag rekomenderar varmt filmen som är smärtsam och rörande. Den hade biopremiär i måndags (följt av paneldebatt med Eduardo Grutzky, Emre och en ung homosexuell kille) och kommer visas några gånger på SVT.
Efteråt var både jag och Emre gäster på Radio Uppland. Här är programmet [11:30].
Idag ons var jag på SVT direkt och därefter Nordegren i P1 för att prata om vår bok. (Emre kunde tyvärr inte vara med.) TV-programmet visas i november (återkommer om det när det närmar sig) och radioprogrammet, där Nina Lekander var sidekick, finns här [28:15].
Imorgon på torsdag kommer jag och Emre att signera vår bok på Akademibokhandeln i City (Mäster Samuelg) kl 17.30.





Jag min flickvän och hela min familj stödjer dig till fullo!
Jag anser att du har agerat riktigt klokt med allting kring publiceringen av bilderna genom att ha agerat odramatiskt och moget som en riktig man.
Mohamed Omar har ännu en gång visat sitt sanna jag och vilket rötägg han är. Du har kommit ut som en sann vinnare ur detta.
Lycka till!
//Babak
/
det bästa med allt det här är att omar gräver sin egen (tyvärr metaforiska) grav. damn, vad karln/det skämmer ut sig.
keep rockin, Nima! U the shit!
rättelse polarn.
Inte Oscar Hedins “bok” – utan film menar du…
Man kan undra sig hur länge denna Mohamed “mulla” Omar tillåts härja, hota och undergräva Sverige egentligen.
Bra du står på dig Nima, du har mitt stöd i kampen mot dessa mörkermän där med blicken riktad mot en svunnen tid vill dra oss alla i olycka.
Jag förstå inte hur en så här hett blogg kan bara ha 3 kommentarer? helt oftabart! fortsätt kämpa för det du tro på Nima Dervish.
Åh Nima, kan du inte komma till Vallentuna Gymnasium ?
It would be a freaking honour.
Gärna! Bara att tipsa skolledningen så att de bjuder in.
Jag vill bara säga att siffra på “4 000 hotfulla muslimer” som ska jaga upp dig är långt borta från all logik och förnuft. Omar saknar stöd från muslimer och det är bara 30 personer (inkl. Lasse Wilhelmsson) som hänger med hans dumheter!
Alltså, 4 000 …
halllååå…!
It goes without saying. Därav min respons i inlägget ovan och här: http://www.realtid.se/ArticlePages/200909/30/20090930114209_Realtid808/20090930114209_Realtid808.dbp.asp.
Dock skulle jag säga att hans possee är större än 30. Tio ggr större. Hans Facebookgrupp “Uppsalamoskéns vänner” har 312 vänner. I al-Qudsdemon deltog ca 200 (utav vilka 125 fastnade i min kamera).
När han började uppmuntra andra extremister att komma ut med liknande åsikter så blir det många fler än man tror.
Men inte 4 000 i alla fall!
Det är en siffra som han kan bara drömma om.
Han kommer aldrig att samla 4 000 muslimer som ska stödja honom.
Ja, jobbigt att kopiera 4000 bilder och slicka ihop lika många kuvert.
Även om han skickar 4 000 brev, tills hans tugga svullnar av att slika varje frimärke – ändå kommer han aldrig att få 4 000 muslimer som ska se hans ord som värdefulla! Det är ca 400 000 muslimer i landet men bara 3-400 (enligt din beräkning) ger sitt stöd till Omars åsikter. I så fall handlar det om 1% muslimer som får man inte se som representativa för landets muslimer. (PS! Jag var dålig i matte – Är det 1%?)
Annars, beklagar jag och personligen fördömer liknande beteende av Omar och vet att en stor majoritet av muslimer i landet tycker det samma. Oavsett det du skriver eller inte skriver, får man inte hota och förfölja folk p.g.a. åsikter man har. Muslimer i det här landet har inget problem att möta dig och dina argument med ord och jag hoppas att vi ska i framtiden öppna en dialog istället att släppa extremisterna på fri fot och ge de möjligheter att ta över med sina metoder.
En sak måste vi alla förstå: Extrema människor är ett hot, oavsett om de skickar hotfulla brev eller inte.
Jag tror inte att du behövde Omars brev för att vara “informerad” att du är hotad, eller hur? Vi är alla hotade (mer eller mindre), medvetna om att extrema krafter existerar både höger och vänster.
Och det ska vi inte bagatellisera.
Trots att vi har olika åsikter, måste vi ändå enas i kampen mot deras sjuka sinne på livet och världen – annars kommer vi i framtiden att kvävas i kampen att svälja konsekvenserna.
“De ringde också från Newsmill och frågade om jag ville skriva en debattartikel om Omar. Jag avböjde med motiveringen att jag inte var intresserad av att lägga tid och energi på karln.”
Är det inte just det du gör i detta inlägg?
Ett inlägg gör jag på fem min på min fritid. Debattartiklar som ska publiceras någonstans är jag alltid mycket mer noggrann med och det blir jobb, inte fritid.
Det jag menade var att jag var inte intresserad av att röra upp damm utanför min blogg och starta en offentlig medial debatt som skulle spridas till papperstidning eller radio. Jag skriver nu i min blogg som jag alltid gjort om saker som rör mig. (När en offentlig person sprider förtal om mig så kan man def. säga att det rör mig.)