Estrella en Estocolmo

¡Olé! Tisdagskvällens konsert med Estrella Morente var fantastisk!
Dels sjöng hon precis lika bra som jag hade hoppats, och dels var det ingen fisljummen publik utan folk var entusiastiska. Bra musik på skiva är en sak, men live uppstår en energi som tar saker och ting till en helt annan nivå, vilket alltid är roligt. 

        

Det jag inte hade räknat med var att Estrella skulle vara så glad och energisk. Med den stjärnstatus hon har trodde jag att hon skulle vara lite stiff och divig. Istället strålade hon energi nog för att värma hela Konserthuset. (Enligt en kompis som jobbade för arrangören var hon tydligen också supertrevlig off-stage.)

     

Damen i fråga är bara 28, men redan väldigt respekterad och firad. Kanske inte så konstigt med tanke på att hon tillhör en tung musikerfamilj och började musicera redan som sjuåring. (Fadern är den legendariske Enrique Morente, på sin tid väldigt kritiserad av flamencopurister för sitt experimenterande och avsteg från traditioner. Numera anses han ha startat nya traditioner. Modern är dansösen Aurora Carbonell. Och sen har vi hennes morbror och farfar och…

      

Den coola huvudgitarristen sken och imponerade minst lika mycket. Stundtals var han stjärnan på scen och levererade med pondus och teknisk kontroll, kombinerat med känsla och spelglädje. Bara att följa denna ekvilibrists fingrar gav valuta för biljettpengarna! 

   
  
     
”You talkin’ to ME?” 
 

Det var härligt att fotografera igen, vilket jag inte har gjort sedan min kamera blev stulen förra året. (Tack Lee för kameralånet.) Flamenco är så tacksamt att fotografera pga dess uttrycksfullhet; man får en massa passionerade miner och dramatiska poser ända ut i fingerspetsarna.

       

En kul sak: Under extralåten – som hon körde framme vid scenkanten utan mikrofon – dansade Estrella så energiskt att hennes hårspänne flög iväg – och landade bredvid mig.
Jag kan ju inte sånt, men det fanns en massa blingbling på den, så förvissad om att den var gjord av ädelträ och diamanter och Gud vet vad plockade jag upp spännet från golvet, signalerade ”här är den” och skickade iväg den längs golvet.
Varpå hon plockade upp den, kom fram och gav den till mig. Så jag fick med mig en liten souvenir också. (Den är av plast och blinget är nog av glas.)

 
     
”Vill ni se en stjääärna…”

   
Under Sepultura-covern visade Estrella att hon även behärskar dödsmetal-growl .

   

• Tack till Selam som tog hit henne. 
• Rockfotos bilder

1 maj-namninsamling

”Stödrådet för arresterade 1 maj-deltagarna i Iran – Stockholm” har startat en namninsamling som kräver frigivning av hundratals arbetare, kvinnor och studenter som arresterades under 1 maj-demonstrationer Iran. 

Många bäckar små…

Läs mer här och scrolla längst ner för att signera.

Jakten på den döda kondisen

Igår hade jag en nära-döden-upplevelse med Juggen: Vi cyklade över 50 fuckin’ km, ända ut till Älgö i Nacka.
Uppförsbackar är sannerligen en djävulens uppfinning. Trots att undertecknad cyklade för kung och fosterland så rullade Juggen minst 100 m framför mesta tiden. Ibland tittade han bakåt, log och skakade på huvudet. 

Till mitt försvar måste jag säga att alla de månvarv då jag har suttit stilla framför datorn och skrivit så har Juggen cyklat och tränat filislavisk kampsport an’ shit. Men ja, så går det pojkar och flickor när man har rök ett paket cigg om dan. 

Det var fint att upptäcka vackra platser som jag inte har sett under mina 12 år i Stockholm. Utsikten var lika ljuvlig som den behagliga träningsvärk jag har just nu. Man åker vanligtvis runt till en massa ställen i stan, men ser mest t-bane- och pendeltågstationerna. 

 

Såhär beskrev Juggen cykelturen på sin Facebook.

Cykeltur 090525. Pensionärscykling med Irans svar på Eddy Merckx: Nima Dervish. 
Trots att min GPS slutar mäta tiden när jag stannar helt och väntar på den persiske atleten så blev dagens resultat så här bedrövligt: 

Sträcka: 52,4 km 
Tid: 2 tim 13 min 
Medelhastighet: 23,6 bedrövliga km/h 
Maxhastighet (alltså MIN maxhastighet, inte mr Irans): 51,4 km/h 
Energiförbrukning (fast den kan inte stämma, jag gled mest på cykeln och väntade på att Teherans guldgosse skulle komma ikapp): 2363 kalorier 
Genomsnittlig puls: 144 slag/min 
Maximal puls: 192 slag/min 
Totalt uppför: 433 m 

Kan inte ni som känner iraniern säga åt honom att träna mer? Man hinner ju bli gråhårig av all väntan.

Flamencostjärna till Sverige

Detta bör ni inte missa. Organisationen Selam har bjudit in den spanska flamencostjärnan Estrella Morente till Stockholm. Konserten, som är imorgon tisdag kl. 20.00 på Stockholms konserthus, blir hennes första framträdande i Sverige. (Passande nog betyder hennes förnamn ”stjärna” på spanska.) 

2004 var jag i Barcelona för första gången och ville köpa lite bra flamencoskivor. Jag gillade musikgenren, men var inte så himla insatt. (Gitarrister hade jag hyfsad koll på, men inte sångare.)
Man fick inte lyssna igenom skivorna i musikaffären så jag köpte bland annat ett par skivor med en rasande vacker sångerska på omslaget. (NÅGOT måste man ju gå efter när man inte får lyssna. ) Musiken visade sig dock vara suverän som tur var.
 

Här kan du provlyssna på Calle del Aire och Mi Canta y Un Poema. Mina favoriter är En Lo Alto Del Cerro och Alcazaba från sistnämnda platta. 

 

Volvér från filmen med samma namn
 

Alegrías

Kolla in den sköna pianisten som klappar i takt

Kolumn #10

Idioter i t-banan, smittsam knäsjukdom och Kapten Haddock ridande på en T-rex… Allt detta läser du om i dagens (aggro)kolumn.

PS. Precis NU såg jag ett pinsamt fel i texten. I kolumnen skrev jag: ”Så varför är det så svårt att sitta med rak rygg och benen i 45 graders vinkel?”
Det ska ju självklart vara NITTIO (90) graders vinkel.  
Förlåt kära gamla mattelärare för att jag har dragit skam över dig på detta sätt. Nu ska jag ska gå och hitta en vinkelhake eller gradskiva att begå harakiri med.

Tillägg på kvällen: Haha, det blev fler kommentarer på Citys hemsida än jag trodde. Det verkar vara finnas många irriterande/irriterade människor i vår vackra stad. Flera läsare har egna förslag på irriterande beteende.

Muslimska kvinnors bröst: taggar i ögonen på islams fiender

Detta är riktigt roligt om man kan persiska. Humorn kanske tappas bort lite i översättning, men jag försöka förklara. 

Det man velat skriva är: 

Sine-zanãne mosalmãn khãre cheshme doshmanãne eslãm [hastand]. Vilket blir:  ”Bröstslagande muslimska kvinnor muslimer är taggar i ögonen på islams fiender.”

Förklaring: Bröstslagande är ett av många idiotiska förfaranden inom den eländesfixerade shia-sekten. Man sträcker ut armarna och dunkar sig själv på bröstet upprepade gånger med handflatorna, detta för att uttrycka sorg för nån gubbe som dog för x-hundra år sedan. Sådan idioti uppmuntras och glorifieras gärna av regimen. De utmålar det som något som skrämmer islams fiender (när de ser muslimers dedikation). 

Nu är det så att skylthållaren i vårt fall har (av misstag eller med flit?) haft ett mellanslag för mycket så att sine-zanãn (bröstslagarna) har blivit sine zanãn (bröst kvinnor=kvinnors bröst).
Dessutom är sista ordet/verbet fel. Ast betyder ”är” och används för en person/sak istället. För flera personer/bröstslagare borde det ha stått hastand.

Detta bidrar ännu mer till att meningen snarare läses:

Sineye zanãne mosalmãn khãre cheshme doshmanãne eslãm ast: 
Muslimska kvinnors bröst är taggar i ögonen på islams fiender. 

(Tack för tipset Shadi.)

Katolska övergrepp på Irland

SvD:

Irlands regering släppte på onsdagen en rapport om de tusentals barn som tvingats utstå katolska institutioner.
…
Rapporten är svidande i sin kritik och talar om att sexuella övergreppen på pojkar på de katolska institutionerna var av ”djupt ingrodd” karaktär. Övergreppen var också kända av de religiösa makthavarna […].
… 
”Straffens stränghet var inlemmad i skolornas tradition genom generationer av munkar, präster och nunnor”, heter det i rapporten.
…
Däremot leder inte rapporten till några rättsliga efterspel – det katolska brödraskapet Christian Brothers lyckades 2004 få en domstol att förbjuda att någon ansvarig utpekades, levande eller död. 

Att präster betett sig som uslingar innebär förstås inte per automatik att kristendomen är usel, men det är intressant att konstatera att influens från kristendom knappast gjorde de där prästerna till bra människor. Jämför nu dessa svin med mäniskor från ”fel” religioner, eller ateister utan någon religion.
Vad är religion bra för om den moraliska standarden ändå helt och hållet hänger på individen själv?

Och vad tycker påven om det faktum att en katolsk organisation har förhindrat skipande av rättvisa?

12-årig presidentkandidat

Registreringarna till kommande presidentvalet i Iran avslutades för en tid sedan. Bland kandidaterna fanns en Saddam Hussein-look-a-like (vad det nu skulle vara bra för) – och en 12-åring!

Lilla Koresh Mouzunis topprioritering skulle bli ”att hindra dödandet av barn i världen, som i Gaza”. Hur han kommer att lösa Israel/Palestina-konflikten? Genom att ”köpa Hawaii, Obamas födelseplats, och hyra det till israelerna som kan bo där – så att de inte dödar barn i Gaza”.

Det är sorgligt att se sitt moderland förvandlas till ett jävla skämt. Det värsta är att lillgrabben antagligen är smartare än nuvarande presidenten.  

Mer om nyheten: [Ynet] [RFE/RL]
PS. Enligt Y-net news får varken judar eller sunnimuslimer söka till presidentposten.

”Bröllös”

Dessa kurder vet sannerligen hur man festar.  

Emre Güngör tipsade mig nyss om detta klipp som föreställer ett kurdiskt bröllop. Bröllop med ös, sannerligen. Det skjuts fler kulor än i Rambo III samtidigt som typ 500 personer dansar halay (ringdans) i bakgrunden. 

Om detta är bröllopet kan ni föreställa hur det blir när släktfejd bryter ut. ;D

Prästerna längre in i klippet hade fått mig att gissa på assyriskt bröllop, men enligt texten är det kurdiskt bröllop. 

PS. Se även gammalt inlägg om albanskt bröllop.

Svensk könsapartheid

I april hade SUM (Sveriges Unga Muslimer) en fyradagars konferens under rubriken ”Muhammed – vår stolthet och förebild”. Nyligen lades upp bilder från konferensen, som verkar ha varit allmänt trevlig. Speciellt positivt är det att en av paneldiskussionerna ägnades åt miljön: ”Har vi något ansvar för klimatförändringen?” med Mehmet Kaplan (Mp) och Emma (som tycks sakna efternamn) från Naturskyddsföreningen”. Och föreläsningen om kalligrafi hade varit jätteintressant att kolla in. 
So far so good. 

Dock konfunderas jag över tillämpningen av könsapartheid à la Iran, med tjejer på ena sidan av aulan och killar på andra sidan. 

Är detta något som Yvonne Ruwaida förespråkar? 

Jag undrar: Om en kille satte sig på en stol bland tjejerna (eller vice versa) och verkligen bara satt och uppförde sig civiliserat utan att glo eller ha någon kroppskontakt, skulle Gud lacka ur då? 

Men främst undrar jag om det vore okej att ha samma separering fast baserat på andra kriterier än kön. Vore det okej att ha svenskar på ena och invandrade på andra sidan? Hur skulle det se ut att ha vita på ena och svarta på andra sidan? På en konferens om Israel/Palestina kanske man bör ha judar på ena och araber på andra sidan? 

Och så säger vissa att Israel är en apartheidstat. Kanske ÄR Israel det, men vissa gillar uppenbarligen Apartheid – så länge det är på deras vis. 

 

PS. I rättvisans namn måste det nämnas att även de ortodoxa judarna på xxxxgatan gör sådan könsuppdelning. 

PPS. Självklart ägnades en helkväll åt sekteristiska våldet i Irak, fattigdom i Bangladesh, brott mot mänskliga rättigheter i Iran, fattiga gästarbetares situation i Gulfstater, efterdyningarna av folkmordet i Darfur, flickebarn som inte kan studera i Afghanistan, problemet med talibanernas framfart i Afghanistan och frågan om Pakistans säkerhet med anledning av detta, diskriminering av baha’ier i Iran och Egypten, den tjetjenska presidentens uppmuntrande av hedersmord, den höga nivån av analfabetism i arabvärlden och Palestina. 
(Självklart är det bra att uppmärksamma och hjälpa Palestina, jag säger inte annat, men det är intressant hur Palestina alltid är en top priority-fråga i muslimska sammanhang, på gränsen till fixering.)