En svensk organisation censurerar forskning i den politiska korrekthetens namn. Denna blogg är – bortsett från Aftonbladet förstås – först med nyheten. Aftonbladetartikeln blir dock ganska kort tyvärr, min kommentar till den likaså. Här får du hela storyn i detalj.
December förra året kom jag i kontakt med Pernilla Ouis, lektor på Malmö Högskola. Jag fick reda på att Rädda Barnen hade censurerat hennes forskningsrapport om sexuellt våld mot flickor i Mellanöstern.
Så här: Rädda Barnen (RB) har kontor i olika delar av världen. Kontoret som har hand om regionen Mellanöstern och Nordafrika heter SCS-MENA (Save the Children Sweden – Middle East and North Africa). 2006 var Pernilla konsult åt RB och fick på uppdrag av SCS-MENA leda en forskningsprojekt som gick ut på att göra situationsanalys i länderna Jemen, Libanon och Palestina. Analyserna gällde hedersvåld, tidiga äktenskap och sexuellt utnyttjande av flickor.
När rapporten nästan var klart ville RB att vissa stycken skulle tas bort för att de inte stämde överens med politbyråns, flåt RB:s värdegrunder.
Den 7 maj skrev Moa Roshanfar från regionskontoret i Libanon följande:
[…]
Problemet för oss på Rädda Barnen är att texten om våld skapar en polarisering mellan olika grupper, mellan väst och öst, mellan västerländska och muslimska samhällen. Vi vill vara en radikal röst och utmana mäns våld mot kvinnor och barn, men inte på ett sätt som särskiljer kulturer från varandra och kan leda till vi och dom-tänkande. Nedan följer några konkreta exempel i texten som antigen måste tydliggöras eller ändras som kan uppfattas som stötande, generaliserande och kan ses som polariserande. Oftast i texten används ”culture”, ”traditions”, ”communities”, ”societies” etc. det är viktigt att vara tydlig med vad som menas.
[…]
Sedan ger hon exempel på polariserande stycken:
“Since sexual elationships outside wedlock are associated with strong religious taboos in this Muslim setting, sexual abuse in the MENA region is a special problematic topic for children”.
Om forskningen visar på att den muslimska sexualmoralen försvårar för barn att berätta om sexuellt utnyttjande, varför ska man inte få säga det?
“It was suggested to have separate FGD with male teenagers as well. The male opinions, perspectives and experiences are important since we are dealing with gender-based violence in patriarchal communities.”
Här var det problematiskt att säga ”gender-based violence in patriarchial communities”. Som Pernilla själv svarar: Att utelämna att Mellanöstern generellt är patriarkalt skulle vara en direkt felaktig analys som jag som forskare skulle skämmas för. Klart att detta är ett patriarkalt samhälle!
Vi tar en paus här: Kanske är Pernilla Ouis inte en forskare utan en “forskare”. Kanske är hon rabiat smygrasist och hatar mellanösternmänniskor och Islam? Rapporten kanske ingår i en dold agenda att smutsakasta dessa?
Ouis är ett arabisk namn. Pernilla har varit gift med en arab, vars namn hon har valt att behålla även efter skilssmässan. Dessutom konverterade hon till Islam 1986 och har varit muslim i över 20 år. Inte direkt beskrivningen av en islam- och mellanösternhatare.
Ville bara få det där avklarat. Var var vi? Fler polariserande stycken:
“Playing games and bicycling for example are not accepted for girls in many
honour societies because of..”
“Att flickor inte får leka som pojkar eller cykla i många hederskulturer är ett erkänt faktum (av rädsla för att de ska förlora sin oskuld/skada mödomshinnan). Det är en viktig uppgift. Varför ska den utelämnas? Flickor har berättat om det. Ska deras vittnesmål tystas?”
“The blame of sexual assault and rape is on the victim, not the offender; in
honour cultures…”
Skulden är på offret i hederskulturer (även i vårt västerländska samhälle, om vi nu ska jämföra!). Alla vi intervjuat säger det och deras svar visar också hur de internaliserat detta tänkande. Ska jag ljuga/mörka detta resultat också? Motivera det ni istället. Hur går en sådan lögn ihop med RBs värdegrund?
Sedan blir det än mer absurt:
“The acts that can do so are various, but it seems that in Yemen only wearing a decorated, but still Islamic, dress or laugh in the street is…”
“…children suggested that the Islamic dress…”
Det är alltså problematiskt att kalla jemenitiska flickors kläder för “islamisk klädsel” trots att det 1) ju ÄR islamisk klädsel och 2) det är flickorna själva som använt termen!
Barnen i Jemen kallade sina kläder för ”Islamic dress” och sa att om den så hade minsta lilla dekoration kunde detta uppfattas som omoraliskt. De fick bara gå klädda i svart från topp till tå. Islamiska kläder har olika namn i olika kulturer, kallas ibland abaya, jilbab eller hijab (betyder lite olika saker men ändå), men begreppet ”islamisk klädsel” är för mig en neutral term. Hur kan den vara stötande? […] Detta är ju vad barnen sa!!!
“…and not to be debated openly in public, since it damages the self-image of many Muslims…”
Klart att muslimers självbild störs av att diskutera sexuellt våld mot barn. Sexualiteten är viktig för ett samhälles självbild och det är problematiskt att diskutera detta öppet. Så är det i väst också.
Varför tror ni att vissa länder i den muslimska världen inte rapporterar några fall av HIV? Jo, för att det stör deras självbild eftersom sjukdomen anses skamlig och förknippad med sexuell omoral.
Här i sitt brev påminner Pernilla om att har varit muslim i mer än halva sitt liv, att hon har ett unikt inifrån- och utifrån-perspektiv, har rest mycket, skrivit och läst en hel del om Islam, deltar aktivt i debatten om islam i Sverige och är inbjuden på tv, i radio och hos myndigheter.
Nog för denna gång, jag återkommer till ämnet.
13 kommentarer
14 januari, 2008 kl 4:04 f m
Så de menar på det att ämnet skall inte debatteras när det gäller sexuellt våld mot barn för att det skadar muslimernas egen bild av dem själva ? Det skadar med att bli upptäckt med att lägga locket på.
14 januari, 2008 kl 7:38 f m
Jag får tårar i ögonen när jag läser det här! Det är en sak att det pågår allt det här hyssjandet runt ”hedersbegreppet” (hur man kan ens kan nämna ordet ”heder” som täckmantel för att sätta skräck i kvinnor, barn och män kommer jag dock aldrig att fatta. Det är så ohederligt det kan bli) men att inte ens de som har som sin uppgift att stå på barnens sida är intresserade av att jobba utifrån en sann beskrivning av läget – det är SKAMLIGT.
Någonstans någon gång måste det här vansinnet få ett stopp.
14 januari, 2008 kl 10:54 f m
Patriarkala strukturer kan inte bekämpas med att stryka förtryckaren medhårs. På dom bara, Nima!
14 januari, 2008 kl 11:27 f m
Jaha, där tog mittt autogiro till Rädda Barnen slut, i fortsättningen blir det Amnesty som får pengarna…
14 januari, 2008 kl 4:57 e m
Detta “sopa-under-mattan-beteende” upplever jag inte som något nytt, men likväl varje gång, lika upprörande. I Sverige har exempelvis åtskilliga lock lagts på under åren med en politik där man hellre sopar något under mattan än tar fram det, ser dess fula ansikte och börjar agera. Nej, in med det fula ansiktet under mattan istället. Helst trampa till lite också, så att mattan blir platt på ytan. Att hedersrelaterade problem skulle finnas i större omfattning här eller utomlands, stämmer inte överens med vissa människors verklighetsuppfattning eller ideologi. Och finns dessa problem, vill de uppmärksamma dem så lite som möjligt, för annars finns det risk att folk blir rasister…och ännu värre: att de själva genom sitt erkännande av samma problem, skulle kunna ses som politiskt inkorrekta. Så fungerar många människor, och grupper av människor, rent psykologiskt eller sociologiskt. Trenden är mycket svår att bryta. Den som yttrar sig för att protestera mot att något sopas under mattan, kan erhålla diverse olika förolämpande epitet, såsom rasist, konservativ, diskriminerande, etc, innan vederbörande ens hinner anlägga sitt perspektiv fullt ut. De som sopar tror att de utan hinder kan fortsätta att hyckla och kalla sig demokrater. Men demokrati är, för den som “håller i sopkvasten”, inte alltid målet. Målet är tyvärr att bara ge sken av demokrati. Det är därför de sopar. Och sopar. Och de lurar inte bara andra utan också sig själva till slut. Tragiskt. Patetiskt. En långvarig, seg och svår trend att bryta. Men en debatt, som denna, kan vara en lösning på sikt. Att visa att det inte är legitimt att sopa obekväma kontroversiella problem under mattan. Tack Nima, för att du uppmärksammar det aktuella temat.
14 januari, 2008 kl 6:44 e m
Eva-Ch: Tacket ska främst gå till Ouis som valde att berätta om det hela för mig. I’m just the messenger.
14 januari, 2008 kl 10:24 e m
Pernilla Ouis artikel är oerhört viktig och det är hemskt att “Rädda Barnen” fegar ur på samma sätt som svenska politikerna i heders-relaterade frågor. I vanlig ordning brist på intresse och kompetens kring detta! Ouis är dessutom en vettig människa, som vågar stå för sina åsikter om patriarkal kultur. Hon var också med i SVT och pratade om hur extremism förstör integrationen. Men det var ett tag sen…jag tycker hon är bra (http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=53751). Hoppas hennes forskning blir mer uppmärksammad och flera artiklar kommer om detta ämne.
15 januari, 2008 kl 12:00 f m
En tips om seminarierapport från svenska Alexandria Institution där Mona Roshanfar var inblandad. Intressanta är bland annat att rapporten heter “Honour Related Violence against Women” men Mona Roshanfar påminner om risken att använda termen “honour”.
“Before giving the floor to her colleagues, Moa Roshanfar reminded her audience of the fact
that every day, in all societies, girls are denied their rights. Therefore, it is important to talk
about different forms of violence and acknowledge its patriarchal roots; a pattern which we
are all part of. “ Furthermore”, Roshanfar said, “we shall not forget that we must target the
main issue: male violence against women and children in a patriarchal structure. As feminists,
activists and key holders, we are responsible for how we address these topics. By using the
term ‘honour’, we risk maintaining patterns admitting that there is something called honour
between the legs of girls and women.””
Det är helt vansinnigt att utan forskarens godkännande gå in och harva o censurera i en rapport i efterhand och förbjuda att kalla saker och ting med sitt rätta namn. Men samtidigt kan jag förstå att RB har en sits där de vill kunna fortsätta att arbeta i de länderna och då måste de lirka med sina uttalanden.
15 januari, 2008 kl 12:02 f m
Glömde länken
http://www.swedenabroad.com/SelectImageX/101023/ReportAlexandriafinalversion11-13June2007.pdf
15 januari, 2008 kl 10:39 f m
Visserligen, Nima, men du skrev ju om det i A-bladet, som många läser och det bör ju ha bidragit till spridningen! Men självklart ska Pernilla Ouis ha ett gigantiskt tack. Hoppas bara att hennes budskap inte faller alltför platt i fega medier.
För övrigt, säger många människor – och det förstås med rätta – att familjevåld minsann förekommer överallt i världen, även i Sverige. Jovisst. Men det är mycket ovärdigt en modernt tänkande människa med uttalat demokratiska ideal, att vägra skilja på
- vanligt parbråk med individuell svartsjuka och
spontant våld
och
- systematiserat släktvåld där en dotters beteende
(frihetslängtan) har en självklar oundviklig
konsekvens (döden) från, inte bara hennes
familjs, utan även från hennes släkts sida.
En kollektiv upplevelse av kränkning i en feodal klanstruktur, där döden blir konsekvens på grund av en enda individs handlande, skiljer sig avsevärt från en enskild individs våld mot en partner, då känslor av svartsjuka och kränkning uppstått.
Det är en stor skam mot de utsatta unga döttrarna, Fadime och många med henne, när västerlandets falska men politiskt korrekta demokratikämpar blundar för problem av detta slag. De tycks anse det viktigare att de får fortsätta vara politiskt korrekta och nöjda med sin vackra människosyn, oavsett om detta är kontraproduktivt eller inte. Skäms på er, ni fega västerlänningar som inte vill se hela världen!
15 januari, 2008 kl 7:15 e m
[...] and has written a few very good ones on the subject of religion and spirituality. Here is a post from his blog that I have translated and am reposting with his permission. I don’t really think it requires [...]
16 januari, 2008 kl 9:14 f m
Jag tror de flesta som såg Evin Rubars dokumentär om misshandlade barn i invandrarfamiljer förstod att Rädda barnen, Barnombudsmannen och byråkrat-tanter med “Kultur-relativistiska” policydokument är fullständiga idioter.
Jag tror det också har kommit till de flestas kännedom att Media driver en agenda i syfte att främja Islam och totalitära kulturella element. Titta bara på slöjdebatten. Först hade slöja inget att göra med Islam och var i sig kvinnoförtryckande.
Muslimska lobbyorganisationer och skitnödiga “religionsvetare” blev såklart snea och då blev plötsligt slöjan en del av Islam och slöjan upphörde snart att vara kvinnoförnedrande. TV4 körde ju sin sedvanliga “antirasist” vecka om Islam där vi fick lära oss att “Sharia” minsann inte har någonting att göra med Islam.
Herre gud säger jag bara, Herre Jävla gud! FUCK WE JESUS!
6 februari, 2008 kl 3:02 f m
[...] barnen vs Pernilla Ouis: Sammanfattning Jump to Comments På denna blogg 14 jan 15 jan 16 jan 17 jan (Slightly off-topic) 20 jan Brevväxlingen mellan RB och Pernilla Ouis 2 feb [...]
Kommentarer är låsta